Vaxholms stad

Wikipedia

Någon eller några användare anser att denna artikel eller detta stycke bör infogas i Vaxholm. Diskussion.

Denna historiska artikel behandlar centralorten i Vaxholms kommun före kommunreformen 1971. Är du intresserad av nutid, gå då till artikeln Vaxholm.

Vaxholm (Vaxholms sjöstad) fick stadsrättigheter 1652.

Ända till Gustav Vasas tid hörde Vaxön med därå liggande två gårdar, Norra och Södra Vaxö, till Rydboholms gods, och ännu längre till Östra Ryds socken. År 1558, sedan kungen 9 år tidigare börjat befästa det viktiga inloppet till Stockholm, inköptes nämda gårdar till kronan, och en köping grundades, med huvudsakligt avseende på blivande vakthållning och på lotsning; enligt tidens sed användes även tvångsmedel, för att öka invånarantalet. Om några stadsprivilegier samtidigt varit utfärdade, torde vara ovisst.

Nära hundra år senare tänkte änkedrottning Maria Eleonora att låta kalla stället Mariestad. År 1635 blev Vaxholm särskilt pastorat; avseende på lagskipning lydde det, jämte fästningen, under Amiralitetskollegiet, och rätten skipades av kommendanten med dels militära bisittare, dels rådmän från stället. Sedan fästningen år 1653 blivit lagd under krigskollegiet, skipades rätt i staden 2 gånger om året av domare, förordnade av landshövdingen, och någon gång kallade justitiarier. Från 1714 förekommer sistnämda ämbete såsom ständigt, och fästat vid staden, men tillsatt av kungen.

År 1684 hade Karl XI stadfästat borgarnas frihet från bevillningar, med avseende på den tjänst de fortfarande gjorde till vakthållning och lotsning. Från 1690 har staden sitt sigill, en fästning. I Karl XII:s tid sökte den förnyelse av sina privilegier som förkomna. År 1730 lades under dess rådhusrätt de mål, som förut löd under häradsrätt; 1734 benämns Vaxholm köping, och likaledes vid seklets slut, trots att dess justitiarie står upptagen jämte städernas borgmästare; från 1844 har staden begagnat rättighet att välja ombud till riksdagarna.

Om stadens folkmängd och välstånd under olika förflutna tider känner man inte mycket. Pesten bortryckte en mängd människor i början av 1700-talet. År 1762 räknades omkring 600 människor, 1810: 987, 1815: 1 077, 1840: 921, 1845: 958, och 1850: 937, inberäknad fästningens besättning. Mantalslängden för sistnämda år upptar 1 307 personer.

	Städer i Uppland som haft stadsprivilegium
	Djursholm | Enköping | Lidingö | Norrtälje | Sigtuna | Solna | Stockholm | Sundbyberg | Uppsala | Vaxholm | Öregrund | Östhammar | Se även Lista över folkland och härader i Uppland