Tuvsnäppa

Wikipedia

?Tuvsnäppa

Systematik
Domän:	Eukaryoter
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning:	Vadare Charadrii
Familj:	Snäppor Scolopacidae
Släkte:	Calidris
Art:	Tuvsnäppa
Vetenskapligt namn
§Calidris melanotos Auktor: Vieillot, 1819


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tuvsnäppa, (Calidris melanotos) är en monotypisk vadarfågel som ingår i familjen snäppor.

[redigera] Utseende

Tuvsnäppan är lik den besläktade spetsstjärtade snäppan, som häckar inom en del av samma område. Tuvsnäppan är 19-24 centimeter stor, har en vingbredd på 26-45 centimeter och väger 31-126 gram. Den har gråbrun rygg, brunast hos hanen i sommardräkt och gråast på vintern. Den har grått bröst med en skarp gräns nedåt. Benen är gulaktiga. Ungfåglarna är mer färgstarkt mönstrade på ovansidan med rödbrun färgning och vita mantelstrimmor. Arten skiljer sig från spetsstjärtade snäppan genom bröstmönstret, diskretare ögonbryn och gråare hjässa.

[redigera] Utbredning

Den häckar på den sumpiga tundran i nordöstra Asien och i Nordamerika. Den är en långväga flyttfågel. De nordamerikanska och de flesta asiatiska fåglarna övervintrar i Sydamerika, men några asiatiska häckfåglar övervintrar i Australien och Nya Zeeland.

Tuvsnäppan visar sig ofta i Västeuropa och räknas inte som ovanlig i Irland och Storbritannien. När den flyttar och på vintern påträffas tuvsnäppan normalt i sötvatten.

[redigera] Föda

Tuvsnäppan äter mestadels insekter och andra ryggradslösa djur.

[redigera] Fortplantning

Tuvsnäppans bo är på marken, där den lägger fyra ägg. Under parningsleken blåser hanen upp sitt bröst.

Man har funnit att tuvsnäppan i mycket sällsynta fall kan hybridisera med spovsnäppa och avkomman kallas för Coxsnäppa (C. melanotos X C. ferruginea).