Diskussion:Tornedalingar
Wikipedia
[redigera] vilka är Tornedalingar?
Tornedalingar är svenskar som har tornedalsfinska som modersmål. //213.88.239.203 26 november 2004 kl.22.50 (CET)
- Tillägget under stub-markeringen må vara en korrekt definition i politiskt hänseende, men det är en aning problematiskt med tanke på att mycket få i de yngre generationerna har tornedalsfinska som modersmål. Striden om vem som är "äkta tornedaling" är överhuvudtaget ganska olustig, eftersom vissa definitioner - som denna - utesluter stora delar av Tornedalens befolkning, alltså t.o.m. sådana som har rötter i området sedan många hundra år. // Tysen 26 november 2004 kl.23.16 (CET)
- Jag flyttade ut redigeringen hit eftersom jag tycker det strider med de uppgifter som arkeologen Evert Baudou kommenterar i "Norrlands forntid" och redigeraren lämnar ingen hänvisning. Det kan hända att sydskandinaviska grupper så tidigt som 1000-talet immigrerade, men då kan vi inte prata om "svensk", eller kan vi?
Tornedalsfinskan är på utdöende, då den yngre generationen ej tillämpar talspråket i lika hög grad som den äldre. Det är synd att ett språk försvinner alltmer, men det har vi själv att skylla på, då vi talar till barnen på svenska. Enligt min mening kan inte Tornedalsfinskan eller Meänkieli avgränsas regionalt, då den talas från Karesuando i norr till Kalix i söder, från strax väster om Gällivare och österut till finska gränsen. Det finns också vissa förgreningar inne i Finland nära gränsen. Vi har försökt att lära barnen finska och ett visst mått av tacksamhet har vi mottagit av dom.John Josefssons kommentar 30 april 2005 Tillägg av John Josefsson datum som ovan: Enligt hörsägen har Meänkilei sitt ursprung från gammelfinskan som talades i Finland för flera hundra år sedan, detta från säkra källor.
I veckan hade SvD en artikel om språkpolitiken i Norrbotten, den kan läsas under tre månader på [1]. Thuresson ✎ 30 april 2005 kl.10.29 (CEST)
Det borde framgå att tornedalingar liksom andra folkgrupper har en egen mytologi som finns att läsa i bl a de isländska sagorna. Tysen korrigerar om man hävdar en existerande kulturmytologi, något som har stor betydelse för gruppens självuppfattning. God balans är enligt min mening att redovisa faktiska omständigheter. --järvibo 11 augusti 2006 kl. 12.35 (CEST)
- Det som står där nu är fullt tillräckligt. "Existerande kulturmytologi"? Denna mytologi, härrörande från islänningasagorna, har ingen på allvar kopplat till just den tornedalsfinska befolkningsgruppen, förrän det under de senaste 10-15 åren blev aktuellt att skapa en egen etnisk identitet med tillhörande mytologi, främst för att hävda rättigheter gentemot samerna. Det är sålunda en mycket färsk koppling som är starkt knuten till en bestämd politisk agenda. Vi har haft långa redigeringskrig med albannationalister här på wikipedia som försökt koppla allt och alla till den albanska etniciteten. Det här är inte mycket bättre. // Tysen 11 augusti 2006 kl. 14.13 (CEST)
Tysen är dåligt påläst. Kväner och den mytologi/sagotradition som denna term omgärdas av kopplades med tornedalingar redan under 1800-talet och jag vill minnas även tidigare. Men soms sagt, just inget tilläts komma med i historieböckerna som vi läste i grundskolan. Samernas mytologi fick något bättre utrymme. Mycket om kväner kan du läsa i t ex Kyösti Julku Kvänland, men även t ex av Vilkuna, Vahtola etc och i Nordisk familjebok från början av 1900-talet (ganska mycket). Jag har tyvärr inte läst om albannationalisterna och hävdar mig inte vara kvän, men inte är diskussionen om kväner något som har att göra med nationalism - snarare då motsatsen. Men väldigt mycket med hur minortieteterna i Sverige presenterades för majoriteten och för dem själva. Med dylika svepande generaliseringar om albannationalister gör sig itne Wikipedias redigerare uppslagsverket rättvisa, som i övrigt tycks vara ganska bra. Alla etniska termer har dock att göra med modern/historisk politik. Om Tysen tror att han/hon är neutral i dessa frågor beror det på att han/hon inte är påläst i ämnet. Intressant är att jämföra hur Tysen beskriver kväner med hur Nordisk familjebok beskrev kvänerna på sin tid.--järvibo 11 augusti 2006 kl. 14.33 (CEST)
[redigera] Varför myter är viktiga i historieböckerna
Kväner och frånvaron av mytologi om kvänerna kan mycket väl jämföras med den svenska vurmen för vikingar som man började omhulda under 1800-talet, trots att befolkningsgruppen kanske aldrig existerat. Kvänerna har dock bevisligen existerat och gör det så än idag. Fram till 1800-talet hade knappt någon hört talas om vikingar och än idag vet vi knappt om termen existerat under samtiden när de härjade. Än idag finns det dock åtskilliga museer med inslag om vikingar och renodlade vikingamuseer med båtar, hjälmar och hela rekvisitan av nationalsymboler. Dessa så kallat hjältemodiga vikingar/krigare/pirater/våldsverkare/rövarband som svenskarna med stolhet är ättlingar av. Detta framhölls och görs så framgent i svenska historieböcker, litteratur, mytologi, poesi etc. Men övrig mytologi undanhölls för det mesta från historieböckerna, däribland mytologin/sagorna om kvänerna. Man behöver inte identifiera sig med kväner för att förstå att dessa myter skulle förstärkt den kollektiva identiteten hos tornedalingarna. (Inte hade nationalismen bara negativa följdeffekter, mycket var bra för Sverige och för många svenskar, under den tiden, men ej för alla svenska medborgare.) Istället fick tornedalingar och andra grupper läsa om de mytiska vikingarna i Mälardalen som dödade och härjade vilt i Österled. Man började föreställa sig att alla stordåd bara skedde i Mälardalen och att man själv saknade en stor historia. Alla som var något stort och hade en stor historia bodde i södra Sverige (utom Laestadius). Det fick man lära sig i skolan. Jämför Halleberg, Hunneberg, Ätran, Nätran, Niskan och Vissan, som vi så noggrant fick oss inpräntat och som blev stora besvikelser när vi fick med egna ögon se deras förmenta storhet: under 1970-talet var de större avloppsdiken, men numera rena men små strömmar. Dessa åar, bäckar och kullar som Norrlänningarna har i 100-tal, men som vi inte fick läsa om med samma noggrannhet.--järvibo 11 augusti 2006 kl. 21.04 (CEST)
