Teknologmössa
Wikipedia
|
Teknologmössa är en mössa som stundom bärs av teknologer. Teknologmössan är en variant av studentmössan, som särskiljs genom att teknologmössans högra sida är utdragen till en plös, i vilken det hänger ett tofsprytt snöre.
På KTH och till KTH närstående lärosäten (bland annat i Högskolan i Gävle) kallas teknologmössan ofta schmeck, eller smäck. På Chalmers kallas den Chalmersmössa.
[redigera] Historia
Att teknologmössans ursprung är den vanliga studentmössan torde vara helt säkerställt. Däremot går uppgifterna isär vad beträffar uppkomsten. De flesta menar att den togs fram av Chalmersstudenter år 1878 på grund av att den vanliga studentmössan förlorat sin akademiska betydelse sedan studentexamen år 1864 börjat avläggas vid läroverken i stället för universiteten. Mössans utdragning på höger sida till en plös, med vidhängande tofs på snöre, ska ha berott på inspiration från en norsk tofsprydd studentmössa - under unionstiden fanns många norska teknologer vid KTH och Chalmers. Liknande teknologmössor används även i Finland, möjligen också i Estland och Ryssland.
[redigera] Modeller
Inom Sverige är modellerna samma som för studentmössan. I Finland varierar modellerna även enligt lärosäte.
[redigera] Avvikelser
Det finns avvikelser i Uppsalamodellens utformning; plösen kan antingen börja direkt intill strimmelns överkant, eller först en bit upp på kullen. Mössor av den senare varianten lär bäras vid Linköpings tekniska högskola och KTH.
[redigera] Ordlista
- Kullen är mössans ovansida, ursprungligen tillverkad i sammet men nuförtiden i plysch el. likn.
- Tofsens hundratals trådar ska enligt tradition knytas för hand i en "åtta", helst av vederbörandes fasta sällskap, till priset av en kyss per knut. Andra sätt är att försiktigt doppa tofsens spetsar i lim, nagellack el.dyl. och försöka få tofsen att torka utan att alla trådarna klistrar ihop sig. Ett tredje sätt är att doppa spetsarna i punsch. Då måste man förvisso doppa om dem ibland, men det gör inget, för då får man ju dricka upp punschen sen. Det vanligaste är dock att helt sonika strunta i att knyta tofsen, och i stället köpa en ny när den börjar se risig ut. I kretsar där teknologmössan används ofta anses dock en risig tofs vara ett tecken på att mössan är välanvänd.
- Strimmel kallas bandet runt mösskullen.
- Soutaget är ett ca 2 mm brett band runt strimmeln. Strimmel och soutage blandas ofta ihop, särskilt genom att soutaget ibland kallas "strimma".
- Kokarden är den blågula blomman som sitter längst fram på strimmeln. Kokarden ersättes ibland med annat märke.
- Spegater (även kända som spigetter, knutar, pluppar, bollar etc.) kallas de små olikfärgade nystan som träs på snöret, vanligtvis en spegat per påbörjat läsår. Färgerna beror, i de flesta fall, på vilken utbildning man läser. Det finns även inofficiella traditioner om hur man arrangerar spegaterna på snöret för att visa vilken sexuell läggning man har, huruvida man är singel eller ej, och i så fall, hur desperat man är. Oavsett vilket så kan man peta in en liten tuss toapapper i spegaten för att få den att sitta fast på snöret, var man nu väljer att placera den.
[redigera] Speciella spegater
Förutom spegater som visar vad man för tillfället läser, finns ofta också spegater för tillfällen då man inte läser, eller då man innehar olika förtroendeuppdrag.
- Militärtjänstgöring - militärgrön (naturligtvis)
- Studieuppehåll - svart (sorgefärg) eller gul (vid Linköpings tekniska högskola, gäller även studier vid Linköpings universitets filosofiska fakultet)
- Ett års heltidstjänstgöring vid LinTek - vit/röd/grön?
- Ett års heltidstjänstgöring vid Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola - blå/grå/vit
- Ett års arvoderat kårarbete vid Umeå naturvetar- och teknologkår - vit/grön/orange
- Styrelseledamot i Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet - vinröd/guld/vinröd (stor för heltidsarvoderade, liten för studerandeledamöter)
- Styrelseledamot i Geosektionen vid LTU - svart stenspegat av gabbro från Kallax
- Styrelseledamot i Datasektionen vid LTU - liten guldfärgad spegat
- Styrelseledamot i Ingenjörs och teknikersektionen (ITS) vid LTU - liten silverfärgad spegat
- Styrelseledamot i Maskinsektionen vid LTU - liten mässingsmutter
- Ansvarig för Teknologkårens nollning vid LTU - liten tjock mässingsring
- Ett års utlandsstudier som LTU-teknolog - blå/gul/blå
- Kårtjänstgöring vid Tekniska högskolans studentkår - blå/vit/grå
- Kårarbete vid LinTek - vit/röd/grön
[redigera] Användning
Teknologmössans användning varierar från lärosäte till lärosäte; vid Chalmers används de mycket sparsamt, och då nästan uteslutande vid olika former av festligare tillfällen av finare slag, medan den vid Umeå universitet med fördel bäres till overall. Vanligt är att den bärs till frack eller kostym. I Linköping finns inga regler alls och olika människor har mössan vid olika tillfällen och till olika kläder. Teknologmössan är också traditionellt den enda mössa som män får bära inomhus och vid matbordet (vilket dock är opraktiskt då sås på tofsen anses ofint av de allra flesta). För chalmerister gäller dock att Emil inte bär mössa inomhus annat än till högtidsdräkt. Emilia må bära mössa inomhus då så anses lämpligt. Som inomhus räknas även bussar och bilar, men inte spårvagnar.
[redigera] Färger
Den ursprungliga färgen är vit, men de flesta högskolor har numera antagit egna färger. Den svarta strimmeln och det ursprungligen röda fodret hos Uppsalamodellen härrör från Uppsala studentkårs färger - rött och svart. På samma sätt härrör Lundamodellens ursprungligen mörkblå strimmel från Akademiska Föreningens färger mörkblått och vitt.
[redigera] Övrigt
Somliga praktiserar den ursprungliga principen om att mössan ska bäras i originalutförande, med undantag för ett varierande antal spegater. Somliga praktiserar principen om att en kårnål får bäras längst ned på plösen. Och somliga praktiserar principen "den som har flest nålar när han dör vinner". Nålar fästes på plösen, med början nedifrån. I Lund fästes nålar endast på vintermössan, sommarmössan hålles fri från pingel och bjäfs.
[redigera] Finland
De finska teknologmössorna påminner en hel del om de svenska teknologmössorna. Största skillnaden är att kullen i alla förutom Tekniska fakulteten vid Uleåborg Universitets mössor är rund och tofsen är fäst på mitten av kullen och på sidan, dvs. tyget på kullen hänger inte över kanten av mössan. Dessutom har samtliga skolor vit kulle och svart trimmel. Endast Teknologföreningen har en vintermössa, och då är det frågan om en omskuren (aningen lägre) knall. Teknologmössan får användas mellan valborg och 30 September, men studentkårsstyrelsen kan ge tillstånd att använda mössan vid speciella evenemang även på andra tider. Nya studenter får bära mössan från och med sin första valborgsmässoafton.
Från och med 1960-talet har ingenjörstudenter vid tidigare tekniska läroanstalter, nuvarande yrkeshögskolor, skaffat sig så kallade ingenjörsmössor, som inspirerats av teknologmössor. Deras kulle är violett och kokarden är det finländska ingenjörförbunds emblem. Ingenjörsmössan har börjat bäras på senaste tiden igen relativt aktivt bland yrkeshögskoleingenjörstuderande efter en svacka i populäritet. Ingenjörsmössan anses dock inte vara en teknologmössa.
Spegater används inte i Finland och tofsen knyts inte. En knut i teknologmössans snöre betyder vid de flesta universitet att bäraren är gift, medan vid Uleåborgs universitet knutarna visar antalet år bäraren studerat.
