Sveriges kommuner
Wikipedia
Sverige är indelat i 290 kommuner (se även lista över Sveriges kommuner). Kommunerna grupperas i landets 21 län. Sverige har en enhetlig kommuntyp och ingen rangordning och inga privilegier förekommer. Sveriges kommuner är, i internationell jämförelse, ytmässigt stora och omfattar i allmänhet såväl tätbebyggelse som landsbygd. Den tätort som är huvudort i en kommun benämns centralort.
Kommunernas verksamhet regleras genom kommunallagen från 1992.
I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens frågor; kommunstyrelsen, utsedd av kommunfullmäktige, leder verksamheten. Verksamhetern regleras till största delen av kommunallagen och finansieras av kommunalskatter, avgifter och statsbidrag. Kommunala beslut kan överklagas antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.
Vissa kommuner, speciellt större, kan ha kommundelsnämnder (ibland med andra benämningar som områdesnämnd eller stadsdelsnämnd). Alla kommuner är vidare indelade i församlingar (totalt 2 512 stycken) som tjänar en viss roll inom folkräkning och valsystem.
Innehåll |
[redigera] Historia
År 1843 skedde en uppdelning inom socknarna som innebar att sockennämnden fick ansvaret för de borgerliga frågorna och kyrkorådet ansvar för de kyrkliga frågorna.
I och med 1862 års kommunalförordningar skapades grunden till det nuvarande kommunala systemet i Sverige. År 1863 bildades borgerliga landskommuner som i de allra flesta fall motsvarade en socken. Utöver landskommunerna fanns även ett antal stads- och köpingskommuner.
Vid kommunreformen 1952 minskade antalet kommuner i Sverige från cirka 2500 till cirka 1000 för att sedan minska till 278 stycken år 1974. 1971 avskaffades de skilda kommuntyperna stad, köping och landskommun samt även municipalsamhällena, som inte var kommuner i egentlig mening. Då infördes ett enhetligt kommunbegrepp (se vidare Kommunreformer i Sverige).
[redigera] Ansvar
De svenska kommunerna har enligt lag ansvar för:
- socialtjänsten
- vård och omsorg av äldre och funktionshindrade, se bl.a. "Dagmarreformen"
- barnomsorg och förskoleverksamhet
- det offentliga skolväsendet för barn och ungdom
- plan- och byggfrågor
- miljö- och hälsoskydd
- renhållning och avfallshantering
- räddningstjänst
- vatten och avlopp
- ordning och säkerhet
All annan verksamhet sker på frivillig grund, till exempel:
- fritidsverksamhet
- kultur, bortsett från biblioteken
- bostäder
- energi
- näringsliv
[redigera] Se även
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar
- Sekundärkommun (Landsting)
