Sveriges herrlandslag i handboll
Wikipedia
 Sveriges herrlandslag i handboll |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förbund | Svenska handbollsförbundet | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Coach | Ingemar Linnéll | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Flest landskamper •Antal |
Ola Lindgren 361 |
||||||||||||||||||||||||||||||||
| Flest mål • Antal |
Magnus Wislander 1185 |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
| VM-meriter | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| • Guld | 4 (1954, 1958, 1990 och 1999) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Silver | 3 (1964, 1997, 2001) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Brons | 3 (1961, 1993, 1995) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| OS-meriter | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Guld | - | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Silver | 3 (1992, 1996, 2000) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Brons | - | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Sveriges herrlandslag i handboll representerar Sverige i handboll på herrsidan.
Blev under 1990-talet, under ledning av Bengt Johansson, ett av Sveriges mest framångsrika och populära landslag. Spelare som Magnus Wislander, Staffan Olsson, Stefan Lövgren och Ljubomir Vranjes har bidragit till de framgångar som bl a givit flera guld i EM och VM. 1998 fick herrlandslaget bragdguldet.
Rekordet i antalet landskamper innehar Ola Lindgren med 361 st.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] 1990-1995: Första guldet på 32 år
I VM 1990 hade Sverige äntligen tagit sig till en mästerskapsfinal igen efter lång tid i handbollsskuggan. Men drömmen om guld såg ut att vara långt borta en bit in i första halvlek.
Fröet till handbollslandslagets storhetstid som varade ända in på 2000-talet inleddes i OS 1984. Björn Jilséns frikastmål med sekunder kvar mot Spanien innebar match om femteplatsen, och VM-kvalifikation till turneringen 1986. Där blev Sverige fyra och i OS 1988 blev det en femteplats. Rolf ”Ragge” Carlsson hette förbundskaptenen som nu hade fört upp Sverige på internationell toppnivå. I VM 1990 i Tjeckoslovakien hade Bengt Johansson tagit över.
Gruppspelet innebar inga större svårigheter, komfortabla segrar mot Algeriet, Frankrike och Ungern. Och turneringen fortsatte i den stilen för det svenska laget. Hemmanationen Tjeckoslovakien detroniserades med 26–20 och sen storseger mot Sydkorea.
Sedan var bara Rumänien kvar på programmet men Sverige kunde då förlora med åtta mål och ändå gå till final. Det blev en uddamålsförlust och dags för match om guldet mot Sovjet. Redan fem år tidigare hade Sverige mött Sovjet i ungdoms-VM-final och Sovjet vann.
Men någon revansch såg det inte ut att bli till en början. Målvakten Mats Olsson fick inte tag på någonting och favorittippade Sovjet gick fram till 3–7. Mål-Olsson tänkte signalera för byte men kunde plötsligt mota ett par bollar och kom in i matchen. Vid ställningen 11–14 trädde Staffan Olsson in i handlingen och med mål och fint pass till den vindsnabbe kantspelaren Erik Hajas var ställningen plötsligt utjämnad.
Därefter visade Magnus Wislander sin klass med fyra mål, Sverige ledde nu med 23–19. Björn Jilsén hade varit den stora stjärnan under 1980-talet. I den här turneringen fick han inte mycket speltid men likafullt hade han en viktig roll i laget. Han tog alla straffkast, och det med den äran, även i finalen.
Två minuter kvar. Ola Lindgren tränger sig fram till vänster, hoppar upp och slungar iväg bollen. Den tar stolpe, stolpe in. 25–22 till Sverige och matchen var i princip avgjord. Slutsiffrorna skrevs till 27–23 och det första svenska VM-guldet på 32 år var bärgat.
I VM 1993 var Sverige på hemmaplan och värdorterna var Stockholm, Göteborg, Halmstad och Uddevalla. Sverige spelade i grupp C och möte Ungern, Island, USA i sin grupp och Sverige kom etta i gruppen. I bronsmatchen mötte man Schweiz och vann med 19-26 (16-13 i halvlek).
1994 blev Sverige Europamästare för första gången efter vinst mot Ryssland, med 34-21 i finalen.
VM 1995 spelades på Island och Sverige möte Egypten, Brasilien, Spanien, Vitryssland och Kuwait i sin grupp och Sverige kom etta i gruppen. Sverige fick spela bronsmatch och Sverige mötte Tyskland och vann med 26-20 (11-9 i halvlek).
[redigera] 1996-1999: Thorssons knorrar sänkte Lavrov
I EM 1996 kom Sverige i grupp B och fick Spanien, Tjeckien, Frankrike, Rumänien och Danmark. Sverige kom på en andra plats i gruppen och fick möta Ryssland i semifinalen, men Sverige förlora matchen med 24-21. I brons-matchen var det dags att möta Jugoslavien som hade förlorat mot Spanien i semifinalen med 27-23, men Sverige förlora med 26-25.
1998 blev Sverige Europamästare för andra gången efter vinst mot Spanien, med 25-23 i finalen.
I VM 1999 tog Sverige sitt andra guld på 90-talet efter uddamålsseger mot Ryssland i finalen.
Sverige kom till turneringen som regerande Europamästare. Laget var gediget med två av världens bästa målvakter: Tomas Svensson som hade varit med redan 1990 och Peter Gentzel.
Även de svenska utespelarna ingav respekt i handbollsvärlden: Magnus Wislander, försvarsjätten Ola Lindgren, knorrspecialisten Pierre Thorsson, oberäknelige och så tre som fortfarande finnns med: kantspelaren Johan Pettersson, terriern Ljubomir Vranjes, fältherren Stefan Lövgren.
Turneringen 1999 i Egypten inleddes lite småputtrigt med en dag på jobbet mot Sydkorea. Seger där, sedan storseger mot Kina med 42-21 och så krossades Australien med 47–19 i 37-gradig värme. Efter ännu en seger, nu mot Frankrike, blev det oavgjort mot Jugoslavien och gruppsegern var ett faktum.
Åttondelsfinal mot Norge och grannlandet stretade emot bra till en början men så kom Sverige igång och efter bland annat nio mål av Magnus Wislander slutade matchen 33–26. Samma siffror blev det i kvartsfinalen mot Kuba. Stefan Lövgren och Martin Frändesjö dominerade med nio respektive åtta mål. Segern innebar semifinal samt att Sverige var klart för OS i Sydney.
I semifinalen väntade Jugoslavien som tidigare i turneringen hade visat sig vara en svår nöt att knäcka. Och visst blev det en tuff uppgift. Strax innan paus låg Sverige under med 7–11. Men, det urstarka svenska laget bände sig ur jugoslavernas grepp och Magnus Wislander tryckte in avgörande 23–21 när det återstod knappa halvminuten av matchen.
Dags för final och på andra planhalvan stod det ryska laget. Och matchbilden blev rätt lik den från finalen 1990, lika med en svag svensk start. 6–10 blev 12–14 i paus. Målvakterna hade delat broderligt på matchtid under turneringen. I finalen inledde Svensson men i mitten av första halvlek böts Gentzel in. Denne fick en bra start, räddade ett par skott direkt och fick övertag på de ryska skyttarna.
Men läget såg mörkt ut när Magnus Wislander fick matchstraff i början av andra halvlek. Då visade kantspelaren Pierre Thorsson sin klass. Knorr efter knorr från kanten passerade den alltmer frustrerade Lavrov i det ryska målet. Thorsson hade mött ryssen många gånger i Bundesliga och visste hur han kunde få hål på honom.
Lagen följdes åt men så drog Sverige ifrån till 22–19, blev 22–21. Och efter ett gastkramande drama kunde Sverige till slut med 25–24.
[redigera] 2000-2003: Bengans sista succé
I EM år 2000 blev Sverige Europamästare för tredje gången efter vinst mot Ryssland, med 31-32 i finalen.
I VM 2001 i Frankrike blev det final mot Frankrike, men Sverige förlora med 25-28.
I EM 2002 på hemmaplan tog sig Sverige först till semifinal och det väntade spel i ett fullsatt Globen. Island stod för motståndet och första halvlek blev en jämn historia.
Men efter 40 minuter drog hemmalaget ifrån, Gentzel var säkerheten själv i målet efter paus. Bland annat tog han tre straffar. Han räddade fjorton skott och släppte bara tio förbi sig. Bland utespelarna glänste veteranerna. Magnus Wislander, Staffan Olsson, Ola Lindgren och Magnus Andersson lyste av energi och vinnarvilja. På vägen till finalspelet hade man även slagit Ryssland efter en bejublad insats i Scandinavium.
Finalen väntade och förväntningarna var stora på Bengan Boys. Återigen visade sig Peter Gentzel från sin bästa sida. När Tyskland ledde med 17–16, mål av den jättelike mittsexan Mark Dragunski, gjorde Gentzel en dubbelräddning och sekunderna senare hann han få upp ett ben och stoppa bollen igen. Tre räddningar i rad, när svenskarna dessutom hade Magnus Wislander utvisad.
Med 18 minuter kvar hade Tyskland 20–17. Då blev Gentzel omutlig. Ett par svenska kontringar följde och tretton minuter före slut kvitterade Johan Pettersson, 20–20. Då drabbades tyskarna av ett antal utvisningar. Ett tag hade de bara tre utespelare på banan och Sverige gick fram till 25–22.
Men så vände matchen igen och plötsligt stod det 25–26. Kvittering av Staffan Olsson i sista minuten och sen ett tyskt segermål, som dömdes bort. Johan Pettersson hade lyckats få en avblåsning för att ha stått i vägen för tyskarna i ett tidigare skede.
I förlängningen gjorde Staffan Olsson också 29–27 och så flög Ljubomir Vranjes genom luften och tryckte in 30–28. Wislander blev då utvisad två minuter. Vranjes ordnade en straff och Stefan Lövgren tog bollen, måttade och lobbade iskallt över Henning Fritz i det tyska målet. Vranjes lyckades sedan trycka in 32–29.
När Martin Frändesjö gjorde 33–29 med ett underhandskott visste jublet inga gränser bland de 14 000 åskådarna i Globen. Sverige hade tagit EM-guld för fjärde gången på fem möjliga försök.
[redigera] 2003-: Nutiden
I VM 2003 stötte det svenska laget på hårt motstånd redan i inledningen av turneringen. Slovenien stod på andra sidan mittlinjen och balkanlaget tog Sverige på sängen. Tidigare hade man kunnat ligga under länge för att sedan alltid ha vänt på kakan när matchen var slut. Men här vaknade svenskarna för sent och förlusten skrevs till 25–2
Magnus Wislander och Tomas Svensson spelade småsjuka, laget verkade överhuvudtaget yrvaket. Den här förlusten skulle visa sig ödesdiger i den invecklade turneringsstruktur som hade ritats upp.
Sverige fick inga poäng med sig till mellanrundan och laget hade därmed satt sig i en utsatt situation. Nu var det bara segrar som gällde. Det blev uddamålsseger mot Ungern och hoppet tändes.
Men 24–30 i den följande matchen mot Frankrike och allt var över. Sverige ledde i början av matchen med 2–1, men fransmännen vände sedan till sexmålsledning – en ledning laget i stort sett höll matchen igenom. Det svenska laget gjorde många individuella misstag och endast målvakten Peter Gentzel kom upp i normal standard.
Fiaskot var ett faktum. Efter åtta mästerskapsfinaler i rad slutade Sverige som 13:e nation. Till råga på allt missade det svenska laget att kvala in till OS i Aten, det hade räckt med en sjunde plats.
Handbollslandslaget hade inte gått att känna igen under VM-turneringen i Portugal. Den glädje som hade förknippats med Bengan boys var som bortblåst och inställningen i matcherna var till en början inte den bästa. Målvaktsspelet kritiserades. Peter Gentzel menade å sin sida att det var försvarsspelet som inte hade fungerat.
Att ständigt spela 6–0-taktik i försvaret började bli omodernt. Och när det gällde offensiven kändes det som om att Sverige nu hade allt svårare att komma igenom motståndarförsvaren. Gurkburkarna tycktes nu vara fullständigt avlästa.
I VM 2005 kom Sverige på en 11:de plats efter vinst mot Slovenien med 32-29.
Sverige spelar inte handbolls-VM i Tyskland nästa år. I första matchen vann Island med 32-28. Nu krävdes seger mot Island borta med fem mål för att säkra avancemang, men det blev "bara" 26-25 i andra matchen och det mesta talar nu för att Sverige även missar OS i Peking 2008. Besvikelsen var stor efter matchen och flera spelare från det gamla gardet kan nu ha gjort sitt i landslaget.
Sverige missade även EM i Schweiz tidigare i år och en svensk handbollsepok är nu över. Efter framgångarna på 90-talet har svensk handboll haft en betydligt mörkare period där framgångarna uteblivit – och nu talar det mesta för att Sverige även missar OS i Peking 2008.
VM i Tyskland i februari var tänkt att bli det perfekta avslutet för flera av de äldre spelarna från tyska Bundesliga. Nu kan flera av dem ha gjort sitt i landslaget redan ett år tidigare.
[redigera] Statistik
Sveriges mesta VM-spelare 1938–2005
- Magnus Wislander 8 VM (1986, 1990, 1993, 1995, 1997, 1999, 2001, 2003)
- Magnus Andersson 7 VM (1990, 1993, 1995, 1997, 1999, 2001, 2003)
- Ola Lindgren 7 VM (1990, 1993, 1995, 1997, 1999, 2001, 2003)
- Tomas Svensson 6 VM (1990, 1993, 1995, 1999, 2001, 2003, 2005)
Sveriges bästa målskyttar i VM 1938–2003
Magnus Wislander är den svensk som gjort flest mål i VM-historien. Tvåa ligger Stefan Lövgren.
| Placering | Spelare | Antal. mål |
|---|---|---|
| 1. | Magnus Wislander | 217 |
| 2. | Stefan Lövgren | 195 |
| 3. | Staffan Olsson | 143 |
| 4. | Johan Pettersson | 129 |
| 5. | Magnus Andersson | 127 |
| 6. | Erik Hajas | 119 |
| 7. | Per Carlén | 116 |
| 8. | Björn Jilsén | 115 |
| 9. | Martin Frändesjö | 99 |
| 10. | Ljubomir Vranjes | 93 |
| 11. | Pierre Thorsson | 88 |
| 12. | Tomas Sivertsson | 72 |
| 13. | Ola Lindgren | 66 |
| 14. | Kjell Jönsson | 60 |
| 15. | Björn ”Lurch” Andersson | 47 |
| 16. | Rune Åhrling | 40 |
| 17. | Basti Rasmussen | 40 |
| 18. | Rolf Almqvist | 36 |
| 19. | Jonas Ernelind | 35 |
| 20. | Gunnar Kämpendahl | 33 |
[redigera] Övriga Meriter
Många svenska handbollsspelare har nått världsframgång. 1990 utsågs Magnus Wislander och 1993 utsågs Mia Hermansson-Högdahl och Magnus Andersson till världens bästa handbollspelare. Magnus Wislander utsågs även till Århundradets bästa handbollsspelare i Sverige och i världen år 2000, medan Stefan Lövgren röstades fram som världens bästa spelare år 1999. Båda Wislander och Lövgren spelade för Redbergslid IK innan de gick över till THW Kiel.
- 40 turneringssegrar under Bengt Johanssons ledning
- Enda landslag som deltagit i samtliga VM, 1938 - 2005
- EM i handboll
- 4 guld (1994, 1998, 2000, 2002)
[redigera] Landslaguppsättningar
|
|
|
[redigera] Profiler genom tiderna
|
|
[redigera] Se även
| Världsmästare i handboll | ||
| Ryssland | Tjeckoslovakien | Sovjetunionen | Jugoslavien | Rumänien | Tyskland | Spanien | Frankrike | Kroatien | Sverige | ||
| Europamästare i handboll | ||
| Herrar: Sverige | Ryssland | Tyskland | Frankrike | ||
| Europas herrlandslag i handboll (EHF) | ||
| Albanien | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | England | Estland | Finland | Frankrike | Färöarna | Georgien | Grekland | Irland | Island | Israel | Italien | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | Schweiz | Skottland | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Sverige | Tjeckien | Turkiet | Tyskland | Ukraina | Ungern | Vitryssland | Österrike F.d. medlemmar i EHF DDR | Jugoslavien | Sovjetunionen | Tjeckoslovakien | Serbien och Montenegro |
||
