Spelkort
Wikipedia
Spelkort är kort som används för att spela kortspel med. En uppsättning spelkort som kan användas till kortspel kallas för en kortlek (lek, kortpacke). Ordet kort kommer från latinska charta som betyder pappersstycke. De första spelkorten tros ha uppfunnits i Kina för kanske 1000 år sedan eller mer, men det är osäkert när. Kanske under Tangdynastin på 800-talet. Tillägg: Den först kända uppgiften om kortspel härrör från Kina där Kejsar Mutsung på nyårsaftonen år 969 spelade kort med sina hustrur. (Trumf på hand, Ali Jerremalm m fl, 1993). Spelkorten kom till Europa ca 1370. På 1700-talet blev de populära i Sverige.
De finns flera olika kortlekar som används till spel. Den totalt dominerande i Sverige (och många andra länder) är den fransk-engelska kortleken. Några andra kortlekar: Tarotkortlek, Killekortlek, Spansk kortlek, Italiensk kortlek, Schweizisk kortlek. Det finns också särskilda kortlekar som bara används till vissa patenterade spel, till exempel UNO och Falling, eller till samlarkortspel som till exempel Magic: The Gathering.
Spelkort används ofta av illusionister. Man kan också använda spelkort till att bygga korthus.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Spelkort
