Sätuna säteri

Wikipedia

Den här artikeln handlar om Sätuna säteri i Uppsala kommun. För fler platser med namnet Sätuna, se Sätuna.

Sätuna säteri, gods i Björklinge socken, Uppsala kommun, Uppsala län (Uppland).

Sätuna säteri är beläget vid norra delen av Långsjön i Björklinge socken, Uppland, cirka 23 km norr om Uppsala. Betydande jordbruk. Söder om herrgårdsbyggnaden sträcker sig en lång dubbelradig allé. Säteriet ägs numera av Sätuna AB, vars VD sedan 1991 är Agneta Borgenstierna. Bolaget har (2006) 11 aktieägare.

[redigera] Historia

Jesper Mattson Cruus af Edebys fader, Matts Larsson Cruus af Harfvila, ägde i början av 1600-talet en av de fyra gårdarna på dåtidens Sätuna. År 1613 fick Jesper Mattsson Cruus en av de andra gårdarna som förläning av Gustaf II Adolf. När fadern avled ärvde han faderns gård. Genom att senare köpa de två övriga gårdarna kom han så att bli ensam ägare till hela Sätuna.

År 1641 lät Jesper Mattsson Cruus änka Brita de la Gardie (1581-1645) påbörja bygget av det ståtliga slott i tre våningar, som finns avbildat i Erik Dahlbergs Svecia Antiqua et Hodierna. Slottet brann år 1700 och stod i stort sett obeboeligt i början av 1700-talet.

År 1737 sålde Gustav Kruus änka, Sidonia Juliana Lewenhaupts (1659-1737) arvingar, egendomen till Otto Fleming (1696-1778), brorson till Klas Fleming (1649-1685), som var gift med Gustav Kruus syster Anna Kruus.

Otto Fleming lät rasera det gamla slottet år 1748 och uppdrog åt Carl Hårleman att rita den nya huvudbyggnaden som stod färdig 1752. År 1784 övergick Sätuna till Otto Flemings arvingar, bl.a. Ottiliana Charlotta Fleming (gift Wrede) och Anna Christina Fleming (gift med greve Nils Bonde av Björnö). År 1813 ärvdes gården av Casper Wrede och brodern Karl-Henrik Wrede. Casper Wrede verkställde dikningsföretag med sjösänkning av Långsjön, Björklinge (1813) samt av Mjölängssjön 1814.

År 1815 ,den 24 mars, skiftades egendomen mellan bröderna, varvid Casper Wrede erhöll Sätuna säteri och Karl Henrik Wrede erhöll Fasma gård med underlydande gårdar.

År 1816 den 22 mars sålde Casper Wrede Sätuna säteri till brukspatron Bengt Magnus Björkman (1745-1824), en av Sveriges rikaste män vid den tiden. Björkman arrenderade omedelbart ut Sätuna till sin svärson Ernst Fredrik von Willebrand och dottern Ulrika von Willebrand (född Björkman). År 1821 gick von Willebrand i konkurs och äktenskapet upplöstes. Sedan ägaren Bengt Magnus Björkman avlidit år 1824 övertogs Sätuna av hans yngste son Johan Fredrik Björkman. Först 1836 flyttade Johan Fredrik, som kallades Fritz till gården och tog upp driften på allvar. Han gick ur tiden 1891. Hans änka Ebba Gustafva Björkman (född von Willebrand), kallades "hennes nåd", bildade tillsammans med barnen aktiebolaget Sätuna AB år 1906, något som var synnerligen ovanligt vid denna tid.

Genom ingifte kom släkterna Björkman och Lovén att ta över egendomen. De är idag huvudägare av Sätuna AB.

[redigera] Kyrklig anknytning

Ägaren till Sätuna hade s.k. patronatsrätt i Björklinge socken. En följd av detta var Agneta Horns utbyggnad av Björklinge kyrka 1657-64 och Sätuna gravkor.

[redigera] Källor

• Gustaf Upmark, "Sätuna - En uppländsk herrgård" (STF Årsskrift 1915, sid 28ff)
• Henrik Lovén, "Sätuna" - En uppsats i Björklinge Förr och Nu årg 1999 sid 14-56 (Björklinge Hembygdsförenings Årsskrift 1999)