Rostgumpsvala
Wikipedia
| ?Rostgumpsvala | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Svalor Hirundinidae |
| Underfamilj: | Hirundininae |
| Släkte: | Hirundo |
| Art: | Rostgumpsvala H. daurica |
|
|
|
| §Hirundo daurica Auktor: Linné |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Rostgumpsvalan (Hirundo daurica eller Cecropis daurica) är en fågel som tillhör familjen svalor.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Rostgumpsvalor liknar i vanor och utseende de andra insektsjagande fåglarna, som de andra svalorna samt seglarna (ordningen Apodiformes). De har blå ovansida och mörk undersida.
Rostgumpsvalan liknar ladusvalan, men är mörkare på undersidan och är ljusa eller rödaktiga på gumpen, i ansiktet och på halsen. Den har inget bröstband, men har svart understjärt. Den är en snabb flygare och dyker efter insekter när den är i luften. Den har breda men spetsiga vingar.[1]
Den är 18 centimeter lång och väger 18 till 21 gram. Rostgumpssvalans sång är långsammare och mindre musikalisk än ladusvalans.[2]
[redigera] Utbredning
Rostgumpsvalan häckar i öppna klippiga landskap i södra Europa och Asien från Spanien till Japan, Indien och tropiska Afrika. De indiska och afrikanska fåglarna är stannfåglar, men europeiska och andra asiatiska fåglar är flyttfåglar som övervintrar i Afrika eller Indien.[1] I Sverige är den en sällsynt gäst som kan uppträda i maj och juni.[2]
[redigera] Fortplantning
Rostgumpsvalor bygger kvartssfäriska bon med en tunnelingång som kantas med lera som de samlat i sina näbbar. De lägger 3-6 ägg,[1] som är vita med röda prickar. Äggen ruvas i cirka två veckor. Två kullar per säsong förekommer. Rostgumspvalan blir könsmogen efter ett år.[2] Vanligtvis bygger de bo under utskjutande klippor i bergstrakter, men kan lätt anpassa sig till byggnader som moskéer och broar.
De bildar vanligen inte stora häckande kolonier, men är sällskapliga utanför häckningssäsongen. Hundratals kan ses på en gång på Indiens slätter.[1]
[redigera] Källor
- ^ [a b c d] Baserat på översättning från engelskspråkiga Wikipedia
- ^ [a b c] Christopher Perrins: Fågelliv i Europa, översättning och bearbetning Juhani Vuorinen. Stockholm 1987. ISBN 91-34-50909-7, sidan 152
