Receptor
Wikipedia
En receptor är en del av cellen som har till funktion att fånga upp och vidarebefordra signaler (retningar) i till exempel en nervcells omgivning.
Receptorer är proteinmolekyler som kan binda en ligand, och vidarebefordra signalen till cellens inre via olika signalvägar, resultatet av signaleringen beror på vilken receptortyp som aktiveras, samt vilken ligand som bundit. De flesta receptorer är mycket specifika för vilken ligand de kan binda. Exempelvis insulinreceptorn kan inte binda någon annan ligand än just insulin.
En receptor kan antingen vara ett transmembrant protein eller en nukleär hormonreceptor. Den primära skillnaden mellan dessa två huvudtyper ligger i att transmembrana receptorer endast binder vattenlösliga ligander, medan en hormonreceptor oftast binder fettlösliga steroidhormoner.
Aktiveringen av en transmembran receptor skiljer sig åt mellan olika typer, men i regel kommer liganden att alstra en strukturförändring i receptorn som fortplantar sig genom molekylen till den intracellulära sidan. Intracellulärt fortplantas signalen ofta via såkallade sekundära budbärare (till exempel cykliskt AMP eller kalciumjoner, som i sin tur kan binda till ett kinase).
Ibland används även termen receptor om cellgrupper som tillsammans bildar en fungerande enhet som har förmågan att reagera på stimuli. Exempel på sådana funktionella cellgrupper är chemoreceptorer, osmoreceptorer, baroreceptorer men även känselreceptorer i huden.
