Pyramiderna i Güímar

Wikipedia

De sex trappstegspyramiderna på Kanarieöarna, i byn Güímar på ön Teneriffas östkust, uppvisar stora likheter med mayaindianernas och aztekernas pyramider i Mexiko och utgör med sina rektangulära grundplaner fortfarande ett arkeologiskt mysterium.

Länge antogs det att pyramiderna åstadkommits genom den lokala seden att stapla stenar man träffat på under plogning längs med åkerkanterna. Enligt lokalbefolkningen och av äldre fotografier att döma fanns liknande pyramider tidigare på många platser på Kanarieöarna men eftersom de uppfattats som ointressanta har de fått tjäna som lättillgängligt byggnadsmaterial. I Güimar till exempel fanns tidigare inte mindre än nio pyramider.

1991 undersökte Thor Heyerdahl pyramiderna och konstaterade att de inte kan ha var slumpmässiga stenhögar. T.ex. bär pyramidernas hörnstenar tydliga spår av bearbetning och marken jämnades till innan pyramiderna uppfördes. Dessutom består de inte av lokal sten utan av lava. Heyerdahl upptäckte också pyramidernas astronomiska orientering. Vid sommarsolståndet kan man från den högsta pyramidens plattform se två successiva solnedgångar bakom två intilliggande berg. Alla pyramiderna har trappsteg orienterade mot väst på vilka man exakt kan följa vintersolståndet.

Heyerdahl lyckades varken fastställa pyramidernas ålder eller utröna vilka som en gång uppfört dem. Emellertid har guancher, urtidsbefolkningen på Kanarieöarna, bebott en grotta under en av pyramiderna och innan den spanska erövingen av öarna på 1600-talet var Güímar sätte för menceys, Teneriffas kungar. Plinius den äldre skriver också att Kanarieöarna var obebodda på Hanno sjöfararens tid (omkring 600 f.Kr.) men att det på öarna fanns ruiner efter stora byggnader.

Guanchernas ursprung är dunkelt och överfarten från den afrikanska kusten i södra Marocko till Kanarieöarna är p.g.a. strömmarna svårare än färden från Europa och medelhavsområdet. Utifrån det har Heyerdahl utvecklat teorin att Kanarieöarna i en avlägsen forntid utgjort en viktig mellanstation för en handel som bedrevs mellan Amerika och medelhavsregionen. Det snabbaste vägen mellan kontinenterna går än idag över Kanarieöarna och 1970 kunde Heyerdahl visa att den atlantiska överfarten var möjligt med den tidens teknik genom att själv segla från Marocko till Karibien i sin papyrusbåt Ra II.

1998 omvandlades ett 65 000 kvadratmeter stort område kring pyramiderna, med ekonomiskt stöd av den norske skeppsredaren Fred Olsen som bodde på Teneriffa, till en etnologisk park med ett informationscenter och två utställningspaviljonger som ger besökare upplysningar om Heyerdahls expeditioner och hans teorier kring pyramiderna. Bland annat hittar man en reproduktion av Ra II i fullskala.

[redigera] Extern länk

• Den etnografiska parkens officiella hemsida (på spanska, engelska och tyska)