Ny demokrati
Wikipedia
- Den här artikeln handlar om det svenska partiet Ny demokrati. För det grekiska partiet med samma namn, se Ny demokrati (Grekland).
Ny demokrati, NyD, svenskt politiskt parti, grundat 1991 av de båda företagarna Ian Wachtmeister och Bert Karlsson.
Innehåll |
[redigera] Grundandet och riksdagstiden, 1991-1994
Idén till en partibildning började med en debattartikel i Dagens Nyheter den 25 november 1990 av Karlsson och Wachtmeister. Den 4 februari 1991 grundades partiet vid ett möte i Skara. Partiet var representerat i riksdagen 1991-94, då de fick ställning som "tungan på vågen" för den borgerliga regeringen.
Partiet saknade klar ideologisk hemvist, av kritiker klassades man ofta som populistiskt och missnöjesparti. Förespråkandet av en restriktivare flyktingpolitik gav även beskyllningar om främlingsfientlighet.
Partiet, vars mest ihågkomna mantra var "drag under galoscherna" (något som kunde tolkas som kritik mot etablerade politiker som, enligt Ny Demokrati, satt fast i stelbent byråkrati och saknade ork att ta itu med problem på ett "pragmatiskt" sätt) tog sig in i riksdagen redan ett halvår efter grundandet, med 25 mandat och 6,7 % av rösterna i riksdagsvalet 1991. Under sin tid i riksdagen lyckades inte partiet genomdriva några nämnvärda politiska beslut.
Sedan Wachtmeister meddelat att han skulle lämna partiledarposten under våren 1994 inleddes en mycket invecklad maktstrid som var början till slutet för partiet. I voteringen om vårdnadsbidrag mot slutet av riksdagsåret 1994 var NyD:s riksdagsgrupp splittrad i tre falanger: en ledd av den nya partiledaren Harriet Colliander röstade för regeringens förslag om vårdnadsbidrag, en ledd av förre partiledaren Ian Wachtmeister lade ned sina röster medan en tredje falang ledd av Bert Karlsson företrädde den tidigare partilinjen och röstade nej.
Colliander avsattes under kaotiska former som partiledare efter bara några få månader och Vivianne Franzén tog över. Som en följd av maktstriderna förlorade Ny Demokrati sina riksdagsplatser vid valet 1994, där man fick 1,4 % av rösterna.
[redigera] Efter valet 1994
De följande åren ledde till en allt stadigare nedgång för partiet. Man hade lyckats behålla vissa mandat i kommunerna på sina håll, men fraktionsstridigheter ledde till att allt fler inom partiledningen hoppade av. Valet 1998 [1] ledde till att man fick 8297 röster, eller 0,15% av rösterna.
Den 25 februari 2000 sattes partiet i konkurs av partiledningen. På våren 2002 bildades ett nytt parti med samma namn men med ett annat organisationsnummer. Ny Demokrati fick 106 röster i valet 2002[2].
På kommunal nivå klarade sig partiet i vissa fall längre än vad det gjorde i Riksdagen. Från 1991 fram till 2002 hade partiet mandat i Laholms kommun och var efter 1998 den enda svenska kommunen där partiet fortfarande hade ett mandat. Partiet ställde sedan inte upp i 2002 års kommunval. [3]
Partiet anses numera vara i stort sett upplöst/obefintligt och någon verklig politisk verksamhet förekommer knappast längre, även om partiet formellt inte är upplöst. Riksdagsvalet 2006 fick partiet sex handskrivna röster i valet 2006[4]
[redigera] Kuriosa
Under den första valkampanjen gav partiet ut singeln "Häng med, häng med" med "Bert-Ians" (med Paul Paljett som koitör och främste musiker). Tanken var att låten skulle lanseras via Svensktoppen men SR satte stopp för de planerna genom att hänvisa till formella skäl.
[redigera] Partiledare
1991-1994 | Ian Wachtmeister |
1994 | Harriet Colliander |
1994-1997 | Vivianne Franzén |
1997 | Bengt G Andersson |
1997-1998 | John Bouvin |
1998-1999 | Per Anders Gustavsson |
1999-2000 | Ulf Eriksson |
2002- | Lars Einar Holm (ledare för oregistrerad partibildning, som lånat Ny Demokratis namn) |
[redigera] Referenser
- ^ Valmyndighetens redovisning av partiets röster riksdagsvalet 1998
- ^ Partiet ställde inte upp i riksdagsvalet. Valmyndighetens redovisning av riksdagsvalet 2002
- ^ [1] Slutresultatet för 1998 års kommunalval, Laholms kommun
- ^ Partiet ställde inte upp i riksdagsvalet. Valmyndighetens redovisning av partiets röster riksdagsvalet 2006