Norns bruk

Wikipedia

Norn, f.d. järnbruk i Hedemora församling, Hedemora kommun, Dalarna (Dalarnas län). Norns bruk är beläget vid Stora Sundsjön, ca. två mil sydväst om Hedemora.

Innehåll

1 Historia
2 Sevärdheter
3 Källförteckning
4 Externa länkar

[redigera] Historia

Norns bruk lär ha anlagts av finnen Lars Larsson 1628. Tillsammans med en kompanjon anlade denne en hammare vid Norn och en hytta ett stycke uppströms. 1637 köptes Norns hytta av bälgmakaren Hans Steffens och det nybildade bruket erhöll då privilegier på en smedja. Året därpå tillkom ännu en smedja samt en masugn. 1642 uppfördes den ännu bevarade Frankaricks smedian (Frankrike-smedjan) med en hammare och två härdar. 1686 bestod Norns bruk av tre hamrar, sex härdar och en plåthammare.

Från 1700-talet kom bruket att vara i släkten Söderhielms ägo tills det 1874 såldes till det då nybildade Larsbo-Norns AB. Bolagets verksamhet började efterhand koncentreras till järnverket i Vikmanshyttan och 1899 lades smidet ned vid Norns bruk. Masugnen rustades dock upp och drevs ännu ett par år. I februari 1916 utfördes den sista blåsningen i Norns hytta och därmed gick också en 300-årig epok i graven. Kraftstationen, som byggdes 1912 för att leverera elektricitet till industrierna i Vikmanshyttan och Turbo, är emellertid alltjämt i drift.

[redigera] Sevärdheter

Kvar idag finns bruksherrgården byggd 1875. De två envåningsflyglarna av trä under brutet tak är dock äldre, troligen uppförda vid 1700-talets mitt. I den västra flygeln ingår möjligen delar från 1600-talet. Mellan flyglarna ligger det timrade och reverterade brukskapellet uppfört, 1759 som ersättning för ett kapell från 1640-talet och ombyggt 1830. Klockstapeln, byggd 1820, har två klockor från 1600-talet. Norns skola, byggd 1856 och nedlagd 1947, är idag museum.

Bland äldre industribyggnader kan klensmedjan och den s.k. Frankrike-smedjan nämnas, vilken är den äldsta bevarade byggnaden i Norn. Hyttan, en s.k. mulltimmerhytta, är mycket välbevarad. Efter nedläggningen fick den stå och förfalla men, har sedan 1930-talet restaurerats i omgångar. Malmen till hyttan hämtades främst från Norberg och Bispberg. En egen gruva som hörde till bruket fanns emellertid, Knapptjärnsgruvan. Gruvan, som började brytas först på 1830-talet, lades ned 1909. Idag finns ett bevarat vändbrott kvar samt resterna efter en gruvlave.