Mattias I Corvinus

Wikipedia

Staty av Mattias I Corvinus i Budapest

Mattias I Corvinus (ungerska Mátyás I Corvin, egentligen Mátyás Hunyadi), 1443-1490, kung av Ungern från 1458 och Böhmen från 1469, son till János Hunyadi. Under hans regeringstid upplevde Ungern sin renässans. Mattias är Ungerns mest kände och mest populäre kung.

Mattias I kallades Corvinus (efter latinets corvus, "korp") på grund av den svarta korpen på hans vapensköld.

[redigera] Barndom

Mattias föddes den 23 februari 1443 i Kolozsvár (i nuvarande Rumänien) som andre son till Johann Hunyadi och Elisabet Szilágyi. Hans lärare var humanisten Johann Vitéz, biskop av Várad. Han lärde sig tidigt latin, tjeckiska och tyska. Redan som barn var han tolk vid sin faders sida under internationella förhandlingar. Vid elva års ålder blev Mattias riddare och utvecklade kontakter med framstående personer som biskop Kapisztán. Han var guvernör av Ungern under den tid då den dåvarande kungen, Ladislaus V, var minderårig.

[redigera] Kröning

Efter att kung Ladislaus vid 18 års ålder blivit myndig erfor han vilken makt som ätten Hunyadis hade. Kungen försökte motverka denna genom att göra Mattias till en fånge vid det ungerska hovet. Där fick Mattias se sin äldre bror Ladislaus bli avrättad. Den tjeckiske kungen Georg Podiebrad förde senare Mattias till sitt hov Prag, där kungen behandlade Mattias som en kung och som en vän. Kung Georg gifte bort sin dotter Katarina med Mattias och utnämnde honom till guvernör i Tjeckiska Kungariket. Det välvilliga bemötande som Mattias fått i Prag, möjliggjorde att Mattias och den tjeckiske kungen senare blev allierade. Efter att kung Ladislaus V dött kallades Mattias tillbaka till Ungern, där han 1458 kröntes på fältet i Rákos. Enligt vad som berättats samlades de ungerska adelsmännen på Donaus is och krönte där Mattias sålunda, att ärkebiskopen kastade upp kronan varefter den föll ned på Mattias huvud.

Det ungerska folket väntade mycket av den nye kungen. Statskassan var tom och de turkiska trupperna var redan vid Ungerns gräns.

Ungerska statsvapen under Mattias Hunyadi från Thuróczy krönika

[redigera] Regering

Mattias I Corvinus moderniserade den ungerska armén med hjälp av legosoldater och slog tillbaka osmanerna vid ett flertal tillfällen samt såg under sin regeringstid även till att den ungerska högadelns makt minskade. Hans armé kallades Svarta Armén.

I kampen mot husiterna i Böhmen ingrep Mattias Corvinus på katolikernas sida och hyllades som böhmisk kung 1469. Han valdes till kung i Olmütz och kröntes i Brünn. Matthias kontrollerade dock aldrig det egentliga Böhmen utan bara Mähren, Schlesien och Lausitz. Hans huvudfiende var den tyskromerske kejsaren Fredrik III och från denne erövrades under 1480-talet delar av Niederösterreich och Steiermark, varefter den ungerska huvudstaden tillfälligt flyttades till Wien, som Mattias erövrade 1485.

Mattias förde en starkt centraliserande politik från 1471, då en sammanvärjning mot honom avslöjades, i vilken hans adopterade son, Johann Corvin också deltog. Denna politiska riktning hade sin rot särskilt under Siegmundtiden i Ungern.

1486 försökte Mattias utan framgång att bli tyskromersk kejsare, men Maximilian Habsburg valdes i stället till kejsare.

[redigera] Ekonomi

På höjden av sin makt utgjordes Matthias inkomster av drygt en miljon forint per år, vilket vid denna tid utgjorde ett ansenligt belopp.

[redigera] Familj

Beatrix av Aragonien och Matthias Hunyadi

Mattias hade två hustrur. Först äktade han Katarina Podiebrad, tjeckisk prinsessa, och därefter Beatrix av Aragonien, dotter till Ferdinand I av Neapel. Den andra hustrun, Beatrix, spelade en mycket viktig roll vid införandet av renässansen i Ungern.