Lär mig, du skog, att vissna glad
Wikipedia
Lär mig, du skog, att vissna glad ("Lær mig, o Skov, at visne glad") är en höst- och hemlandssång av Adam Oehlenschläger skriven 1813, översatt till svenska av Emilia Ahnfelt-Laurin 1879. Den andra versen är bearbetad av Britt G Hallqvist 1983. Texten illustrerar det eviga livets hopp med hjälpa av liknelser från naturen såsom skogen, fåglarna och fjärilen.
Melodin i ess-dur, 4/4, är Nathan Söderbloms välkända melodi till I denna ljuva sommartid och därmed samma som för psalmerna Hur härligt vittna land och sjö och Likt vårdagssol i morgonglöd.
Sången är vanlig som begravningspsalm. Den finns omnämnd i Bodil Malmstens diktsamling Paddan och branden, i en lång dikt om en nybliven änkling som försöker komma över sorgen efter sin hustrus död.
[redigera] Publicerad i
- Nya psalmer 1921 som nr 656 i under rubriken "De yttersta tingen: De kristnas hopp inför döden".
- Sionstoner 1935 som nr 648 under rubriken "Pilgrims- och hemlandssånger".
- 1937 års psalmbok som nr 572 under rubriken "Det kristna hoppet inför döden".
- 1986 års ekumeniska psalmbok som nr 304 under rubriken "Livets gåva och gräns".
[redigera] Se även
- Artiklar om psalmer
- Lista över psalmer A-L
- Lista över psalmer M-Ö
- Lista över koralkompositörer
- Lista över psalmförfattare
- Lista över psalmböcker
- Artiklar om psalmböcker
- Psalmtexter på Wikisource
- Psalmkällor på internet
