Joakim Thåström
Wikipedia
Sven Joakim Thåström, född 20 mars 1957, är en svensk musiker, främst känd som sångaren i bandet Ebba Grön.
Innehåll |
[redigera] Historia
Joakim Thåström växte upp på Skebokvarnsvägen 209 i Högdalen i Stockholm men flyttade till Rågsved under sina tonår. Han var med i punkbandet Helt Sonika från början och spelade mycket med Lennart Eriksson (eller Fjodor som han kallades) som också bodde i Rågsved. De bildade tillsammans med Gunnar Ljungstedt ("Gurra") ett band som hette The Haters. The Haters bytte dock redan efter en vecka och tre dagar namn till Ebba Grön, som härstammar från en poliskod med anknytning till den s.k. Operation Leo, där den tyske terroristen Norbert Kröcher planerade att kidnappa dåvarande invandrarministern Anna-Greta Leijon. "Ebba röd" var polisens kod för den operation som gick ut på att gripa Kröcher. Då gripandet var fullbordat ropades "ebba grön" ut i radion.
1978 medverkade han i porrtidningen Teenage Love som Helmut. Hans kvinnliga motpart kallade sig Marlene.
[redigera] Ebba Grön
- Huvudartikel: Ebba Grön
Mellan 1977 och 1983 var Thåström, eller Pimme som han kallades, sångare och gitarrist i punkbandet Ebba Grön. Bandet blev ett av den svenska punkens främsta band. När man tänker svensk punk tänker man alltid Ebba Grön. Under åren de spelade och blev mer kända lämnade de punken bakom sig och utvecklade en annan musikstil. När 80-talet kom och punken var på väg att försvinna bildade alla i Ebba förutom Fjodor (som satt i fängelse) ett nytt band vid sidan om. Bandet hette Rymdimperiet. När sen Ebba skickade det berömda avskedsbrevet den 21 februari 1983 till TT bestämde de sig för att utveckla Rymdimperiet.
[redigera] Imperiet
- Huvudartikel: Imperiet
Rymdimperiet bytte efter tre singlar namn till Imperiet och blev genast populära. Men Imperiets tid var skakig, inte minst för Thåström som fick se folk hoppa av och hoppa in i bandet. 1985 var imperiet med på ett projekt, svensk rock mot apartheid. Det var Mikael Wiehe, Björn Afzelius och Tomas Ledin som hade startat det. Det blev en konsert, och de skänkte pengar till ANC. Imperiet släppte en skiva (2:e Augusti -85) till förmån för ANC. I princip gick det mesta av vinsten till ANC. Den 11 september 1988 på Ritz i Stockholm gjorde Imperiet sin sista svenska spelning. Man märkte att Imperiets tid var över; bland annat delades t-shirts med orden Skönt att ni lägger av och Rock n' roll e död ut på den konserten.
[redigera] Solokarriär 1
Året efter Imperiets fall släppte Thåström sin första soloplatta, Thåström och nådde viss framgång, med låtar som Alla vill till himlen och Karenina. Därefter släppte han Xplodera mig 2000 på egen hand som var mycket råare än något han tidigare gjort. Solokarriären höll på tills 1992 då han beslöt sig för att flytta till Nederländerna och Amsterdam för att pröva något nytt och låta musiken gå i en ny riktning med ett nytt band. Det bandet skulle skilja sig både från Ebba Grön (som var ett punkband) och Imperiet (som var ett rockballadband). Detta band skulle spela elektronisk industrimetal.
[redigera] Peace, Love and Pitbulls
- Huvudartikel: Peace, Love and Pitbulls
Efter solokarriären åkte Thåström till Nederländerna och bytte sina svenska ord mot engelska. Det blev tre skivor med Peace, Love and Pitbulls. I Sverige fick de aldrig något genombrott, men blev relativt stora i övriga Europa, t.ex. Frankrike. Även musiker inom samma genre uppskattde PLP, till exempel Marilyn Manson som har uttalat sig om att PLP var en stor inspirationskälla för honom.
[redigera] Solokarriär 2
När Peace, Love and Pitbulls splittrades 1997 tog Thåström upp sin solokarriär igen. Det blev väldigt uppmärksammat i media att Thåström nu sjöng på svenska igen. Låtarna till det nya albumet fick publiken först höra live när Thåström åkte med på Kalas-turnén 1999, med undantag för singeln två + två som släpptes i anslutning till turnéstarten. Med på turnén var även Petter, Weeping Willows och Jakob Hellman. Albumet som sedan släpptes hette Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal och med det i bagaget drog han ut på turné igen. Några år senare släppte han ett nytt album, Mannen som blev en gris. Efter att albumet blivit släppt åkte Thåström återigen ut på Kalas-turné, där också Kent, The Hellacopters, Mando Diao och Varanteatern ingick. Efter turnén släpptes också en live-EP, Thåström på Röda Sten.
Hösten 2005 släppte han en ny skiva som visade en akustisk och mer avskalad Thåström. Skivan, Skebokvarnsvägen 209, blev snabbt en stor succé, och även förstasingeln Fanfanfan möttes av mycket god kritik. Vintern/våren 2006 gav sig Thåström ut på en turné med det nya albumet och gamla låtar på låtlistan. Sommar 2006 turnerade Thåström vidare. Han spelade även in en duett (Thåströms första på skiva) med Kajsa Grytt på en låt på hennes senaste skiva, Brott & Straff - historier från ett kvinnofängelse.
[redigera] Övrigt
Thåström är medlem i Långarydssläkten.
[redigera] Diskografi
- 1989 - Thåström
- 1991 - Xplodera mig 2000
- 1998 - Singoalla
- 1999 - Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal
- 2002 - Mannen som blev en gris
- 2003 - Thåström på röda sten
- 2005 - Skebokvarnsvägen 209
- 2006 - Solo Vol. 1 (Samling)
