Ingmar Bergman
Wikipedia
Ingmar Bergman, född 14 juli 1918 i Uppsala, Uppsala län. Svensk film- och teaterregissör, manusförfattare och författare.
Innehåll |
[redigera] Barn- och ungdomsåren
Hans mor Karin Bergman, född Åkerblom, var sjuksköterska och kom från en ansedd överklassfamilj, medan hans far Erik Bergman var kontraktsprost och hade betydligt enklare bakgrund. På 1930-talet blev fadern kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling på Östermalm i Stockholm. Familjen bodde under den här tiden i kyrkoherdebostaden mittemot Hedvig Eleonora kyrka vid Östermalmstorg.
Ingmar Bergman växte upp i en miljö med religiösa bilder och tankar. Han studerade på Stockholms högskola 1937-40 och intresserade sig för teater, senare film. Bergmans filmer handlar oftast om existentiella frågor, dödlighet och tro. Fram till andra världskrigets slut och uppdagandet av förintelsen var Bergman, påverkad av familjens politiska inställning, nazistsympatisör. [1]
[redigera] Arbete och medarbetare
Bergman samlade ihop ett eget skådespelarlag som han ofta lät spela i hans filmer. Några av dessa är Max von Sydow, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gunnar Björnstrand, Erland Josephson och Ingrid Thulin. Norskan Liv Ullmann kom med i laget sist av alla, men jobbade sen länge och nära med Bergman. Bergman började 1953 att jobba med kameraproducenten Sven Nykvist. De kom att jobba ihop mycket länge och hade en nära relation. Ofta behövde de mycket lite gemensam förberedelse, och klarade att producera filmer i samförstånd.
Bergman föredrar intuitionen framför intellektet när han jobbar som regissör, och är aldrig aggressiv i sitt hanterande av skådespelare. Han lär ha sagt att han tar ett stort ansvar, som man måste ta som regissör, och att han måste stötta sina skådespelare. Ingmar Bergman behåller en distans och kritik till sitt arbete under processen, och säger att man måste hålla sig neutral och professionell när man bedömer en dags filmande. Bergman har aldrig haft problem med finansieringen av sina filmer; han har sagt att han varken bryr sig om biotoppen, eller jättebudgetar för filmer. Hans filmer har ofta en låg budget i jämförelse med de accelererande budgetar som förekommer på biotoppen.
Bergman har skrivit huvuddelen av sina manus själv; ofta tar det månader eller år från idé till att han börjar skriva. Några av hans tidigare filmer baserades på teaterstycken eller andra texter, för att det var enklast. Under sin karriär lät han manus vara friare och friare; från att till en början varit konstruerad ner till minsta detalj lät Bergman ofta skådespelarna improvisera dialogen i sina senare filmer.
Persona är en av Bergmans mest kända filmer, och är utmärkande för att den är både existentiell och avantgardistisk. Den och Viskningar och rop anser Bergman vara sina bästa filmer, då de lyckades tänja filmens gränser.
[redigera] Boende
Sedan början av sextiotalet (med avbrott för den nedan nämnda Tysklandsparentesen) är Bergman bosatt på Fårö, där han också spelat in några av sina filmer; bland annat två TV-filmer om öbefolkningens situation. Han har även en lägenhet vid Karlaplan i Stockholm. Bergman flyttade dock till München från Sverige när han anklagats för skatteflykt, och kom inte tillbaks för att göra film i Sverige igen förrän 1982, då han gjorde Fanny och Alexander. Han sade då att detta skulle bli hans sista film, och att han skulle regissera teater i framtiden. Sedan dess har han gjort ett antal TV-filmer.
[redigera] Äktenskap och barn
Ingmar Bergman har varit gift fem gånger; 1943-46 med Else Fisher, med vilken han fick en dotter, 1947-52 med Ellen Bergman som han har fyra barn med - regissörerna Eva och Jan Bergman samt skådespelarna Anna och Mats Bergman -, 1952(?)-59 med Gun Hagberg, med vilken han fick en son, 1959-69 med Käbi Laretei, mor till sonen och regissören Daniel Bergman, samt från 1971 med Ingrid von Rosen, som avled 1995 och med vilken han har en dotter. Bergman levde en period på 1960-talet ihop med Liv Ullmann och har med henne en dotter, författaren Linn Ullmann.
[redigera] Priser och utmärkelser
1970 fick Bergman Irving G. Thalbergs minnespris vid Oscarsgalan. Fyra av hans filmer har Oscarbelönats, Jungfrukällan, Såsom i en spegel, Viskningar och rop och Fanny och Alexander.
Han är sedan 1987 korresponderande ledamot av Académie des beaux-arts (Section Créations artistiques dans le cinéma et l’audiovisuel), och är kommendör av Hederslegionen.
[redigera] Privatekonomi
Taxerad inkomst i Sverige (baserad på Skattemyndighetens offentliga uppgifter ur deklarationen)
- 2005: 499 400 SEK[1]
[redigera] Verk
[redigera] Filmer
- 1944 - Hets (manus)
- 1946 – Kris
- 1946 - Det regnar på vår kärlek
- 1947 - Skepp till India land
- 1947 - Kvinna utan ansikte (manus)
- 1948 - Eva (film) (manus)
- 1948 – Musik i mörker (regi)
- 1948 - Hamnstad (film)
- 1949 – Fängelse (manus regi)
- 1949 - Törst
- 1950 - Till glädje
- 1950 - Sånt händer inte här
- 1950 - Medan staden sover (manus)
- 1951 - Sommarlek
- 1951 - Frånskild
- 1952 - Kvinnors väntan
- 1953 - Sommaren med Monika
- 1953 - Gycklarnas afton
- 1954 - En lektion i kärlek
- 1955 - Kvinnodröm
- 1955 - Sommarnattens leende
- 1956 - Sista paret ut
- 1957 - Det sjunde inseglet
- 1957 - Smultronstället
- 1958 - Nära livet
- 1958 - Ansiktet
- 1960 - Jungfrukällan
- 1960 - Djävulens öga
- 1961 - Såsom i en spegel
- 1961 - Lustgården (manus)
- 1963 - Nattvardsgästerna
- 1963 - Tystnaden
- 1964 - För att inte tala om alla dessa kvinnor
- 1966 - Persona
- 1968 - Vargtimmen
- 1968 - Skammen
- 1969 - En passion
- 1971 - Beröringen
- 1972 - Viskningar och rop
- 1975 - Trollflöjten
- 1976 - Ansikte mot ansikte
- 1977 - Ormens ägg
- 1978 - Höstsonaten
- 1980 - Ur marionetternas liv
- 1982 - Fanny och Alexander
- 1986 - Karins ansikte (kortfilm)
- 1992 - Söndagsbarn (manus)
- 2000 - Trolösa (manus)
[redigera] Filmer för TV
- 1958 – Venetianskan (TV-film)
- 1969 - Riten
- 1973 - Scener ur ett äktenskap
- 1984 - Efter repetitionen
- 1991 - Den goda viljan (manus)
- 1993 – Backanterna (regi, manus)
- 1997 - Larmar och gör sig till
- 2003 - Saraband
[redigera] Böcker
[redigera] Referenser
[redigera] Externa länkar
- Ingmar Bergman Face to Face
- Ingmar Bergman svart på vitt
- Samlaren.org - Ingmar Bergman Filmaffischer/Posters
| INGMAR BERGMANS PRODUKTION |
| Filmer |
|---|
| Manus & regi | Regi | Manus | Kortfilmer | Filmer, dokumentärer & inspelade pjäser för TV | Manus för TV | Filmproducent |
| Teater |
| Manus & regi | Regi | Manus |
| Radioteater |
| Manus & Regi | Regi | Manus |
| Skrifter |
| Böcker |
