Harriet Tubman

Wikipedia

Harriet Tubman föddes omkring 1820 i Dorchester County i Maryland, och dog 10 mars 1913 i Auburn, New York. Hon var också känd som Black Moses eller Grandma Moses och var en afro-amerikansk frihetskämpe. Hon var en förrymd slav som arbetade som piga, skogshuggare, tvätterska och kokerska. Hon var aktiv abolitionist och insamlade information, organiserade flykter, ledde räder, var sjuksköterska, höll tal och samlade in pengar, allt för kampen mot slaveriet och rasismen.

[redigera] Ungdomsåren

Harriet Tubman föddes in i slaveri i Maryland. Det finns inte några bevarade dokument från hennes födelse, men det anses vanligen att hon föddes runt 1820. Tubman själv hävdade att hon föddes 1825. Hennes föräldrar var två slavar:Benjamin Ross och Harriet Greene. Hon föddes under namnet Araminta Ross, men ändrade senare till sin moders namn.

När hon var sex år gammal så flyttades hon för att arbeta för en annan ägare. Runt 1844 gifte hon sig med den frie mannen John Tubman.

Hon genomlevde många svåra år av omänsklig behandling från sina olika ägare. Bland annat kastade en förman en tung vikt som träffade henne i huvudet och ledde till att under resten av sitt liv drabbades av narkoleptiska attacker. Hon sägs ofta ha vandrat omkring i sitt hus om natten högljutt klagande.

[redigera] Flykt och abolistionistisk karriär

När Tubman fick höra att slavarna på plantagen skulle säljas tog hon sin frihet i sina egna händer och flydde norrut. Hon lämnade sin man som inte ville följa med henne. På vägen fick hon hjälp av kväkare som var medlemmar av den abolitionistiska rörelse som upprätthöll den hemliga flyktrutten (Underground Railroad).

Tubman gjorde många resor söderöver för att hjälpa andra slavar att fly, och de kom att kalla henne för Moses. Under 19 resor hjälpte hon personligen runt 300 slavar att fly utan att själv bli tillfångatagen eller som hon själv sa förlora någon passagerare. Detta trots att en belöning på sammanlagt så mycket som $40 000 utlysts för hennes tillfångatagande, den högsta belöning som utlystes för någon "konduktör". Under det amerikanska inbördeskriget arbetade hon, förutom som kokerska och sjuksköterska, också som spion för nordstaterna, återigen utan att någonsin tas till fånga. Under inbördeskriget hjälpte hon hundratals människor som var fast i slaveri att fly till nordstaterna.

1863, under inbördeskriget, ledde Tubman en räd mot Combahee River Ferry i Colleton County, South Carolina och befriade hundratals slavar. Detta var den första militära operation i USA som planerades och genomfördes av en kvinna. Tubman hade i förklädnad besökt plantagerna i förväg och givit slavarna där instruktioner att vara redo att springa till floden, där nordstatskepp skulle vänta på dem. Under räden förekom skottväxling mellan nordstats- och sydstatstrupper, och båda sidor drabbades av förluster.