Hammarbyhöjden

Wikipedia

Hammarbyhöjden, den vita staden, är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Hammarbyhöjden ingår i Skarpnäcks församling och stadsdelsområdet Skarpnäck.

Hammarbyhöjden gränsar till Södra Hammarbyhamnen, Johanneshov, Gamla Enskede, Kärrtorp och Björkhagen. Området tillhörde tidigare Hammarby Gård i Nacka, men området införlivades med Stockholm 1 januari 1930.

Stadsdelen bebyggdes huvudsakligen mellan 1936-1939, men planer hade funnits sedan slutet av 1920-talet. Den första stadsplanen gjordes 1930, och omfattade det nordvästra området. Husen placerades mitt i terrängen, där den f.d. galgbacken tidigare låg. De första husen vid Olaus Magnus väg var inflyttningsklara i oktober 1936, arkitekt var Wolter Gahn. Det ar här som smalhusen introducerades. Lägenheterna bestod av ett eller två rum, det var för denna tid hög standard på lägenheterna; de hade både badrum och kök. Hit flyttade många trångbodda barnfamiljer från innerstan och många av husen var så kallade barnrikehus; avsedda för familjer med många barn, ibland med dagis i bottenvåningen.

Utbyggnaden fortsatte de närmaste åren. I mitten av 1940-talet bebyggdes området söder om tunnelbanan, man uppförde åtta låga punkthus efter ritningar av arkitekterna Archibald Frid och Edvin Engström.

I början var det ont om service och affärer i stadsdelen, det fanns mest småbutiker i husens bottenvåningar. Något som var väldigt uppskattat var biografen Kaza på Palandergatan. Den invigdes 16 september 1939 och hade 460 platser. Den lades ner 1965, och har därefter fungerat som inspelningsstudio för Thorn-Emi.

I början gick det buss mellan Finn Malmgrens plan och Brunkebergstorg. Den 17 april 1958 invigdes tunnelbanestationen. Hammarbyhöjden är en väldigt kuperad stadsdel, den högsta punkten ligger vid Nathorstvägen, 58 m.ö.h.