Hagbards galge
Wikipedia
Hagbards galge är en fornlämning i Asige församling, Halland, troligen utförd under bronsåldern. Fornlämningen består av totalt fyra bautastenar, i par om två, varav det är de två närmast vägen är de som kallas Hagbards galge. På stenarna finns olika ristningar, dels så kallade solristningar, upptäcka på 1700-talet, dels skepp som upptäckts i modern tid.
Namnet kommer från en fornnordisk vandringssägen om Hagbard och Signe.
Sägnen börjar med att en viking från Trondheim, Hagbard ger sig ut på vikingatåg. Utanför Hallands kust möts han av en stor flotta under ledning av den lokale kungen Sigvard. De strider, men utan att någon vinner och de sluter fred. Sigvard bjuder hem Hagbard som då möter kungens dotter, Signe. De blir kära, men på grund av den fiendskap som sedan länge funnits mellan respektive släkter kan de inte gifta sig. Hagbard försöker senare, förklädd, ta sig in till Signe, men grips. Han döms vid tinget i Asige till döden. När Signe ser att Hagbard ska hängas bränner hon inne sig själv och några tärnor.
Sägnen finns spridd över hela Norden, men området är det enda där materiella ting har namn från sägnen.
[redigera] Se även
- Signes källor
[redigera] Källor
- Kungsvägen genom Halland - Bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram, Haverling, Stellan. 1996. Göteborg: Vägverket Region Väst
- Informationsskylt på platsen
