Grip

Wikipedia

För andra betydelser, se Grip (olika betydelser).

Gripen i Lewis Carrolls Alice i Underlandet.

En grip (från grek. γρύψ (grýps), lat. gryphus) är ett fabeldjur som delvis är ett lejon, delvis en fågel; vanligen avbildad med ett lejons bakkropp, bakben, svans och öron, och en örns (fram)kropp, (fram)ben, vingar och huvud.

Gripen härstammar troligen från Levanten, omkring andra årtusendet f.Kr., och den är förekommer ofta i främreorientalisk och mediterran konst och ornamentur från antiken. Liksom sfinxen avbildades den vanligen i en vaksamt hopkrupen position, och den förekom ofta framför ingången till tempelbyggnader och dylikt.

Enligt Herodotos skulle levande gripar ännu på dennes tid stå att finna på den Skytiska stäppen, och han meddelar att de är av ett lejons storlek och stora skattsamlare, även om en stam av enögda människor kallade arimaspoi då och då lyckades stjäla en del guld ifrån dem. Även geografen Pausanias och Plinius den äldre (som dock inte tror på berättelserna) förmedlar liknande beskrivningar. Gripen sades vara särskilt förtjust i hästkött.

Gripar i Bornholms (t.v.) och
Södermanlands (t.h.) landskapsvapen.

Inom kristendom symboliserar gripen Kristi dubbla natur som gud och som människa.

Sedan medeltiden har gripen framför allt förekommit inom heraldiken. Den symboliserar förutom vaksamhet även snabbhet och styrka. En grip finns i Södermanlands landskapsvapen och en variant med drakvingar i Östergötlands. Ett griphuvud återfinns i Skånes landskapsvapen samt i Malmö stadsvapen. Ett heraldiskt griphuvud skiljer sig ifrån ett heraldiskt örnhuvud genom att det förra har ett (synligt) öra, vilket är litet och spetsigt.

Gripen har även figurerat i ett antal sagor, såsom i Der Vogel Greif av bröderna Grimm och Alice i Underlandet av Lewis Carroll.

Skulle en grip händelsevis befrukta ett sto blir avkomman en hippogriff, en hästgrip med andra ord.

Myten om gripen kan ha fötts då man för första gången hittade fossila rester efter bland annat Protoceratops.