Gregor Mendel

Wikipedia

Johann Gregor Mendel

Gregor Johann Mendel, född 22 juli 1822, död 6 januari 1884. Österrikisk korherr och ärftlighetsforskare, som genom sina experiment med att korsa ärtsorter framlade den första teorin om hur egenskaper nedärvs genom att anlag slumpmässigt kombineras i avkomman. Många av hans termer används än idag, däribland dominanta och recessiva anlag. Han publicerade sina rön 1865 i "Versuche über Pflanzenhybriden", Verhandlungen des naturforschenden Vereins in Brünn, IV. Band, S. 3-47, men hans idéer uppmärksammades först efter hans död, i början på 1900-talet när andra forskare gjorde samma upptäckt

Johann Gregor Mendel - minnesplatta i Olomouc

[redigera] Mendels liv och forskning

Mendel föddes i Heizendorf , Mähren, en del av det Österrike-Ungerska väldet, (idag Hynčice, Nový Jičín i Tjeckien). Under sin barndom arbetade han som trädgårdsmästare, och som ung man läste han vid Filosofiska Institutet i Olomouc. 1843 blev han munk vid det Augustinska klostret i Brünn, Österrike (nuvarande Brno, Tjeckien).

I klostret började han studera variationen hos olika växter och han genomförde olika experiment i klostrets trädgård.Under åren mellan 1856 och 1863 odlade och testade han över 28000 olika exemplar av ärtväxter. Experimenterandet ledde till formuleringen av de lagar för ärftlighet som gjort honom berömd. En del av hans experiment gick ut på att undersöka hur olika egenskaper hos växterna kunde överföras mellan olika exemplar, till exempel genom att odla exemplar med olika egenskaper sida vid sida. Influerad av bl.a. Jean-Baptiste de Lamarcks idéer om miljöns påverkan på växter förväntade han sig att egenskaper ibland skulle överföras mellan de olika exemplaren. Istället fann han att avkommans egenskaper på ett lagbundet sätt endast styrdes av föräldrarnas genskaper.

Han redogjorde för sina rön i ett föredrag "Versuche über Pflanzenhybriden" som han läste vid två möten 1865 hos den naturhistoriska föreningen i Brünn och som året därpå publicerades i en artikel i föreningens skrifter. Publiceringen fick blygsam uppmärksamhet och Mendels resultat glömdes mer eller mindre bort i över 35 år.

Mendel dog i njurinflammation (nefrit) den 6 februari 1884 i Brno.

[redigera] Återupptäckten av Mendels arbete

Det var inte förrän i början av 1900-talet som av Mendels arbete uppmärksammades i samband med att hans resultat återupptäcktes av Hugo de Vries, Carl Correns och Erich von Tschermak. Till en början väckte resultaten en intensiv debatt och bland annat ifrågasattes hans data från vissa forskare som osannolikt exakta ur statistisk synpunkt. Experimenten var emellertid lätta att reproducera och ganska snabbt accepterades hans lagar av de flesta naturforskare. Därmed var grunden var lagd för den moderna evolutionära syntesen där Darwins och Mendels läror förenades till grundvalen för den moderna evolutionsbiologin.

Auktorsnamnet Mendel kan användas för Gregor Mendel i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)