Georg Joseph Vogler

Wikipedia

Georg Joseph Vogler, abbé Vogler, född 15 juni 1749 i Pleichach nära Würzburg, och död 6 maj 1814 i Darmstadt.

Tysk tonsättare, organist, musikteoretiker och pedagog. Efter prästvigning och studier i Italien, fick han 1777 anställning vid hovet i Mannheim. 1786 kallades han till Gustav III hov i Sverige och var s.k direktör av musiken vid operan mellan 1786-1791 och 1793-1799.

Enligt sitt kontrakt skulle han komponera minst en opera om året, varav endast en blev av: Gustav Adolf och Ebba Brahe från 1788 med text av Johan Henric Kellgren, som med sina folkliga scener i andra akten förebådar romantiken, hela operan är en brokig mosaik med stort upplagda arior och folkliga visor t.ex hönsgummans visa, som chockade hovdamerna i Stockholm.

Han var även pedagog och grundade musikskolor bl.a i Stockholm och i Darmstadt där han var kapellmästare från 1807, han grundade även en enke- och pupillkassa 1794 i Stockholm.

Under sin levnad var han mest känd såsom konsertgivare och orgelvirtuos då han improviserade tonmålningar och variationer av folkmelodier; en av hans mer ovanliga tilltag för att skapa effekter var att ta hela underarmen och trycka den mot tangenterna och återskapa bl.a. domedagen, och många sa att mjölken surnade i sju socknar p.g.a hans konster och han blev även kallad charlatan av andra tonsättare.

Ett av sina sista uppdrag i Sverige var att sätta upp Aeneas i Chartago av Joseph Martin Kraus i ett halv konsertant och stympat skick; sedan åkte Vogler hem till Mannheim igen för sista gången. Av hans elever bör de mest kända ha varit i Sverige Kraus och i Tyskland Giacomo Meyerbeer och Carl Maria von Weber som ansåg att Vogler var en skickligare pianist än självaste Ludwig van Beethoven.

Han turnerade även utomlands, till Ryssland, Nordafrika och Grekland och vars folkmusiksstuderingar han sedan använde i sina kompositioner och skriftliga verk.

Av sin omfattande verksamhet komponerade mässor, operor, symfonier, bl.a för Sverige symfoni i C-dur La Scala p.g.a skalorna i finalen, och musikteoretiska skrifter, av hans många kompositioner har psalmen Hosianna, Davids son blivit synnerligen populär i Sverige.

"Choral-Bok af 90 Melodier till 260 Svenska Psalmer" gavs ut cirka 1800 och kom att kallas Voglers choral-Bok.