Gems
Wikipedia
| ?Gems | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning: | Idisslare Ruminantia |
| Familj: | Slidhornsdjur Bovidae |
| Underfamilj: | Caprinae |
| Släkte: | Rupicapra |
| Art: | Gems R. rupicapra |
|
|
|
| §Rupicapra rupicapra Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Gemsen, även känd som stengeten eller alpgeten, (Rupicapra rupicapra) hör till slidhornsdjuren inom ordningen partåiga hovdjur.
[redigera] Utseende
Gemsen igenkänns på sina rakt uppåt riktade horn, vilka ha spetsen böjd i krok bakåt och nedåt. Kroppslängden stiger till 1,1 meter. Höjden över bogarna når upp till 75 centimeter och vikten ända till 45 kilogram. Hornen är ca 25 centimeter lång. Färgen är växlande. Under sommaren är den smutsigt rödbrun eller roströd, med en svartbrun rand utefter ryggen och undertill ljust rödgul. Om vintern är djuret mörkbrun eller glänsande brunsvart och på buken vit.
[redigera] Utbredning
Gemsen träffas inte bara i Alperna, utan även på södra Frankrikes, norra Spaniens och Greklands berg. Andra populationer finns i Karpaterna, Transsylvanien, på halvön Krim och i Kaukasus. Under kvartärperioden levde den även norr om Alperna. Där gemsen skonas, tillhör den egentligen det övre skogsbältet, varifrån den i sommartiden i större eller mindre antal beger sig högre upp på bergen för att under flera veckor uppehålla sig i närheten av firnsnön och glaciär.
En del individer vistas dock nästan beständigt ovanför skogsområdet, men flertalet uppehåller sig även under sommaren i nämnda skogsbälte. Vid dagens början beger gemsen sig på bete och stiger då nedåt. Förmiddagen använder den till att i lugn idissla, vid middagstiden stiger den långsamt uppåt, vilar ånyo på eftermiddagen, betar ännu en gång mot aftonen och lägger sig efter skymningens inträde till vila på något väl skyddat ställe.
[redigera] Levnadssätt
Gemsen lever dels ensam, dels i smärre flockar, stundom dock i skaror av ända till 50 djur. Den klättrar med utmärkt snabbhet och säkerhet på de farligaste ställen, och även som svårt sårad flyr den lätt bort. Gemsen är utomordentligt vaksam, dess luktsyn och hörsel är högt utvecklade, och det blir därför svårt för fiender att jaga den. Då en flock gemser vilar, utställas skiltvakter, som pipa gällt, stampa i marken när faran kommer. Åtföljda av de övriga djuren beger de sig snabbt på flykt. Parningen sker under senhösten och i slutet av april eller i början av maj föder honan en unge (sällan två), vilken inom några timmar följer modern och mycket fort lär sig klättra. Fångad som ung, blir gemsen mycket tam och är då inte svår att underhålla, men fortplantar sig blott högst sällan i fångenskapen.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
