Fredrik Ramel

Wikipedia

Sten Gustaf Fredrik Troil Ramel, född 9 december 1872, död 30 oktober 1947, var en svensk diplomat och ämbetsman. Son till ryttmästaren friherre Hans Fredrik Ramel och Carolina Alexandrina von Troil.

Han studerade juridik i Lund och blev jur kand i Lund 1894 och påbörjade en diplomatisk karriär där han bland annat var kabinettssekreterare i UD 1908-1913. Efter att bland annat varit envoyé i Kristiania 1913 och i Berlin 1923 där den blivande tidningsmannen Herbert Tingsten arbetade som ambassadtjänsteman en kort tag. 1925 blev han utsedd av regeringen Hjalmar Branting till landshövding i Malmöhus län trots sina högersympatier vilket han var fram till 1938 under vilket han även blev utsedd till Minister för Utrikes Ärendena och Chef för Utrikesdepartementet av statsminister Carl Gustaf Ekman.

Vid nedrustningskonferensen 1932 ville Ramel sätta in tvångsmedel för att upprätthålla den internationella rättsordningen och att Sverige inte ville undandra sig sina förpliktelser. Han mötte genast kritik från socialdemokraterna som ansåg att detta var att uppge Sveriges traditionella motstånd mot obligatoriska militära sanktioner. Med den frisinnade regeringens nederlag vid andrakammarvalen 1932 avgick Ramel med resten av regeringen och återvände till Malmö som landshövding där han bland annat var ordförande i Malmöhus läns skytteförbund.

Ramel var även lanthushållare på sitt arvegendom Gårdstånga - Nygård i Gårdstånga socken och var även medlem i Kungliga Lantbruksakademien.

Han var från 1899 gift med friherrinnan Ida Louise Elisabeth von Essen.