Fågelvik (herrgård)
Wikipedia
Fågelvik, herrgård i Valdemarsviks kommun, Småland (Östergötlands län).
Den nuvarande herrgårdsanläggningen som är belägen på en holme i Östersjön uppfördes på 1770-talet. Dess medeltida föregångare är känd sedan 1300-talet och förstördes under Dackefejden (1542-43).
Fågelviks första kända ägare var fru Margareta Sunesdotter (Båt), en syster till den bekante Erengisle jarl och änka efter lagmannen i Tiohärad, riddaren Ulf Abjörnsson (Sparre). Godset ärvdes 1429 av hennes sondotterson, Karl Knutsson (Bonde). Han tycks ha gett bort Fågelvik till sin dotter Kristina omedelbart efter hennes bröllop (1446) med riddaren Erik Eriksson till Fågelvik, stamfader för svenska ätten Gyllenstierna, i vars ägo Fågelvik var till början av 1700-talet, då det genom greve Nils Gyllenstiernas dotters giftermål (1711) med greve Arvid Horn kom till ätten Horn. I början av 1800-talet övergick det från denna till ätten Posse. Grevinnan Vilhelmina Posse sålde Fågelvik 1851 till dåvarande kronprinsen Karl, som 1855 avyttrade det till friherre Anders Koskull. Sedan 1857 tillhörde det friherre Karl Raab och dennes son. 1905 inköptes det av grosshandlaren Gustaf Andersson i Örebro.
Den nuvarande herrgården från 1770-talet byggdes förmodligen efter ritningar av Carl Hårleman och reviderade av Jean Eric Rehn. Huvudbyggnaden består av två våningar med två par envåningsflyglar. Huvudbyggnaden har kvar den ursprungliga inredningen i flera rum. Fågelvik blev byggnadsminne 1983.