Birger jarl
Wikipedia
Birger jarl (egentligen Birger Magnusson) omnämndes första gången 1237 och är troligen född på 1210-talet eller tidigare. Han var jarl från 1248 och förmyndarregent av Sverige från 1250, och dog den 21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland. Han begravdes i det dåvarande cistercienserklostret i Varnhem, Västergötland. Han var son till Magnus Minnisköld till Bjälbo i dennes andra äktenskap med Ingrid Ylva.
Birger Magnusson blev efter störtandet av jarlen Ulf Fase 1247-1248 Sveriges egentlige styresman intill sin död 1266. Enligt Erikskrönikan grundade Birger staden Stockholm. Birger lade även grunden till Tavastehus slott år 1250.
Jarl Birger tillhörde Folkungaätten, vilket är den i genealogiska standardverk (SBL, ÄSF) etablerade beteckningen. Beteckningen Folkungaätten har emellertid sin grund i en historisk missuppfattning, och en mer adekvat benämning på jarlens släkt skulle kunna vara Bjälboätten efter dess stamgods, eller Magnus Minneskölds ätt efter stamfadern. Man bör också vara medveten om att de dåtida släkterna själva inte kallade sig någonting alls, släktnamnen har i efterhand konstruerats av genealoger.
De olika ättemedlemmarna kunde ha olika tillnamn - en av Birgers släktingar kallades till exempel Birger Brosa, vilket betyder Birger den leende. Birger Magnusson själv var den siste i Sverige att föra ämbetstiteln jarl. Han hade inget känt tillnamn. Då jarl är en titel och inte ett namn bör det också skrivas med gemen initial. Med eller utan gemen - Erikskrönikan är upphovet till att Birger är känd som just Birger Jarl.
Birger Magnusson gifte sig 1235/1237, i vart fall före 1241, med prinsessan Ingeborg Eriksdotter av Sverige, syster till kung Erik den läspe och halte. De fick flera barn, och två av sönerna blev kungar: Valdemar Birgersson av Sverige, för vilken Birger jarl blev förmyndarregent 1250; samt, efter Birgers död 1266, Magnus Ladulås.
Efter Ingeborgs död 1254 gifte Birger om sig 1261 med danske kung Abels änkedrottning Mechtild av Holstein. Birger själv avled den 21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland. Birgers och Mechtilds grav i Varnhems kyrka öppnades i maj 2002. I Varnhem finns hans gravsten med bilder av jarlen själv, hans andra maka, Mechtild, och sonen Erik. En konsollsten i Varnhem, i form av ett huvud, har av Jan Svanberg, professor i konstvetenskap, identifierats som föreställande Birger jarl.
När Stockholms stadshus byggdes, skulle Birger jarls kvarlevor flyttas till en sarkofag vid tornets fot, men Varnhems kyrkofullmäktige sade nej, och graven i Stockholm förblev tom.
Barn:
- Gregers Birgersson (Bjälboättens oäkta gren), jarl Birgers äldste och illegitime son med en okänd kvinna.
Barn med Ingeborg Eriksdotter av Sverige:
- Rikissa Birgersdotter (Bjälboätten) (omkring 1238-1288)
- Valdemar Birgersson av Sverige (omkring 1239-1302), kung av Sverige
- Magnus Birgersson Ladulås (omkring 1240-1290), kung av Sverige
- Kristina Birgersdotter (Bjälboätten), vars dotter Elena var gift med Ulf Holmgersson (Ama)
- Katarina Birgersdotter (Bjälboätten) (omkring 1245-1289)
- Erik Birgersson (Bjälboätten) (omkring 1250-1275)
- Ingeborg Birgersdotter (Bjälboätten) (omkring 1253-1302)
- Bengt Birgersson (Bjälboätten) (1254-1291)
Barn med Mechtild av Holstein?
[redigera] Kommentar
Att Mechtild av Holstein i sitt andra gifte med jarl Birger Magnusson skulle ha blivit mor till något eller några av dennes barn måste avfärdas som en ren missuppfattning, alternativt alltför vilda spekulationer. Det finns inget som tyder på att jarl Birgers yngste son, den 1254 födde Bengt Birgersson (Bjälboätten), skulle ha haft någon annan mor än Ingeborg - Bengt nämns aldrig som illegitim, och han blev dessutom hertig av Finland 1284, något som talar för att han var född i ett legitimt äktenskap.
Ej heller finns någon substans i påståendet att jarl Birgers dotter Kristina skulle ha haft Mechtild till mor. Kristinas dotter Margareta gifte sig senast 1292 med riddaren Lidinvard Ödeson (Örnfot), vilket av kronologiska skäl talar för att Kristina snarare föddes under den tidsperiod då Mechtild ännu var gift med Abel [ÄSF 1:3, sida 315, Stockholm 1989]. Vidare är det känt att Kristina 1282 hade en dotter Elena, och denna Elena tros vara identisk med den Elena som den 13 februari 1284 fick påvligt tillstånd att ingå äktenskap med sin brylling, riddar Ulf Holmgersson (Ama) [ÄSF 1:2, sida 108, Stockholm 1965]. I äldre svensk litteratur anges Elena vara en av de tre döttrar som Mechtild skall ha fött jarl Birger [P.G. Berg; Anteckningar om svenska qvinnor, Stockholm 1864-1866], men dessa uppgifter saknar källvärde.
[redigera] Se även
- Birger jarl (opera)
- Bjälboätten
- Folkungaätten
- Sveriges regentlängd
- Dick Harrison: Jarlens sekel
- Jan Guillous roman Arvet efter Arn, berättar om Birger jarl i skönlitterär form.
