Ösmo kyrka

Wikipedia

Ösmo kyrka

Ösmo kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Ösmo församling, Strängnäs stift. Den ligger i tätorten Ösmo, cirka 10 km norr om Nynäshamn i Nynäshamns kommun.

Innehåll

1 Kyrkobyggnaden
2 Extern länk

[redigera] Kyrkobyggnaden

Församlingskyrkan är belägen på en höjd. I norr, väster och öster är den medeltida kyrkogårdsmuren bevarad. Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare polygonalt kor i öster (Törnflychtska gravkoret), västtorn, sakristia i norr samt ett vapenhus i söder. Ingång sker i söder via vapenhuset.

Delar av tornet och den västra delen av nordmuren utgör resterna av en romansk kyrka vars äldsta delar är från 1100-talet. Under 1300-talet förlängdes kyrkan åt öster och fick ett nytt fullbrett korparti med sakristia i norr; vid samma tid, eller något senare, utvidgades långhuset åt söder. Tornet breddades sannolikt under 1400-talets andra hälft, då även vapenhuset tillfogades. Sakristians västra tillbyggnad, den s.k. predikstolsgången, tillkom troligtvis i samband med att kyrkan fick ny predikstol 1599. 1716 uppfördes det Törnflychtska gravkoret i öster, tjänstgörande som högkor.

1971-1972 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekten C Laurent.

[redigera] Exteriör

Birgitta Olofsdotter (Tott) faller på knä inför treenigheten som botgöring för sitt landsförräderi

Kyrkans exteriör kännetecknas av de spritputsade, ljust gulfärgade fasaderna med hörnkedjor och omfattningar i rödfärgad slätputs, samt av de branta spånklädda sadeltaken.

Koret avviker med sitt klassicerande formspråk; dess putsade tegelväggar är avfärgade i vitt och pryds av pilastrar i mörk ockrafärg, säteritaket är klätt med koppar. Av långhusets fönster har sydmurens västligaste fönsteröppning kvar något av sin medeltida karaktär, medan övriga rundbågiga fönster är från 1700-talet.

Tornets höga smala 1600-talsspira förstördes vid ett åsknedslag 1697; den nuvarande karnissvängda, spånklädda huven med åttkantig lanternin är från 1730-talet.

[redigera] Interiör

Trollharen

Interiören präglas av långhusets tre stjärnvalv med sin rika målningsskrud; valv och målningar har daterats till 1400-talets andra hälft.

Kyrkorummet vitkalkades 1770, målningarna framtogs och kompletterades 1872, och slutligen 1934 (arkitekt Ove Leijonhufvuds restaurering) rengjordes målningarna och befriades från 1800-talets övermålningar.

[redigera] Inventarier

Altaruppsatsen från 1716 är samtida med det Törnflychtska gravkoret och troligen utförd av bildhuggaren Jacob Sauerberg; altarbordet, utformat som en sarkofag, bär en minnesskrift över korets donator Olof Törnflycht.

Den rikt skulpterade predikstolen skänktes 1667 av Helena Fleming, vars epitafium finns i kyrkorummet. Triumfkrucifixet är ett Lübeckarbete från omkring 1475.