Ängbyvagn

Wikipedia

En Ängbyvagn är en spårvagn av en typ som köptes in 1944-45 av AB Stockholms Spårvägar och levererades av ASEA, ASJ och Hägglunds. ASEA- och ASJ-vagnarna (alla med elutrustning från ASEA) benämndes A24 och Hägglundsvagnarna (efter 1949) A23. Det fanns även motsvarande släpvagnar med litt B24 och B23. Namnet kommer från spårvägen Ängbybanan till Islandstorget, som sedermera blev en del av Stockholms tunnelbana.

Motsvarande motorvagnar och manövervagnar inköptes 1945-52 av de båda Lidingöbanorna, där de dock inte gavs någon typbeteckning. Man får gissa att det räckte att skilja mellan "nya" och "gamla" vagnar. (En lustig detalj är att norra och södra banan hade var sin nummerserie så att samma nummer kunde finnas på två vagnar samtidigt!)

Under åren förekom vissa affärer mellan AB Stockholms Spårvägar och Lidingöbanorna varvid många vagnar bytte ägare. Numera tillhör samtiga kvarvarande vagnar SL.

Sammanlagt har det tillverkats 94 Ängbyvagnar (inklusive Lidingöbanornas vagnar), av dessa finns än idag 23 motorvagnar och 11 manövervagnar kvar ombyggda till modernare utförande (littera A30 och A30B), samt några ej ombyggda museivagnar. Trots svåra barnsjukdomar i början och en förödande vagnhallsbrand på Lidingö år 1949 är således Ängbyvagnen den i särklass mest långlivade spårvagnstypen i Sverige med snart 62 år på nacken. Som jämförelse kan nämnas att Saltsjöbanans gamla motorvagnar då de skrotades 1976 hade upp till 63 år på nacken. Roslagsbanans motorvagn 33 var i trafik 1919-1992.