Tidigmesolitikum

Wikipedia

Tidigmesolitikum är en kronologisk avgränsning som motsvarar Maglemosekulturens tidsmässiga utbredning i sydskandinavien. Det är därför troligt att den reella kopplingen till det arkeologiska fyndmaterialet är begränsat i andra delar av Sverige, men av praktiska skäl och i brist på kunskap om denna äldsta del av förhistorien används ändå begreppets kronologiska avgränsning i hela Sverige. Andra kronologiska tidsramar för begreppet används i andra delar av världen.

[redigera] Sydskandinavien

Den äldsta delen av mesolitikum är i Sydskandinavien känd som Maglemosetiden och sträcker sig från ca. 10 000 fram till 6800 f.Kr. och karaktäriseras till sin början av en väsentlig klimatförbättring. Denna klimatförbättring ledde till att det tundralandskap, som tidigare dominerat de isfria delarna av Sverige, täcktes av en björk- och tallskog. Under den boreala tiden övergick denna björk- och tallskog till en tall- och hasselskog ^[1].

[redigera] Östra Mellansverige

I östra Mellansverige finns ingen namngiven arkeologiskkultur under tidigmesolitikum och endast sju tidigmesolitiska boplatser är i dagsläget undersökta (och avrapporterade) i denna del av Sverige. Dock har det sedan början av 1990-talet och frammåt påträffats ett stort antal boplatser, som förmodas vara från denna tid, vid inveterigsinsatser ^[2] ^[3] ^[4] ^[5] ^[6]. Boplatserna har framförallt påträffats på Södertörn, i Kolmården och i Hälleforsnästrakten. Generellt kan sägas att redskap från allra första början tillverkats i kvarts framförall genom direkt plattformsmetod (även om också flinta och andra bergarter påträffats i tidigmesolitiska kontexter i östra Mellansverige).

Båten var förmodligen mycket viktig för de tidigmesolitiska människorna som rörde sig i en ständigt växande skärgård och kanske bör man hänvisa till dessa människor som båtburna snarare än kustbundna. Troligen livnärde man sig i mycket hög utsträckning på säljakt under tidigmesolitikum i den östmellansvenska skärgården.

[redigera] Västsverige

I Västsverige finns under tidigmesolitikum först Hensbackakulturen och sedemera även Sandarnakulturen.

[redigera] Finland, Polen och Baltikum

I öster finns tre tidigmesolitiska kulturer: Kunda- Butovo- och Veretyekulturen. Kundakulturen återfinns företrädesvis i Baltikum och Polen medan Butovo- och Veretyekulturen finns i Ryssalnd öster om Kundakulturens område. Alla dessa tre kulturer är efterföljare till Swiderienkulturen även om Kundakulturen ocså uppvisar drag liknande Ahrensburgkulturen. I Finland används begreppet Suomusjärvikulturen som en synonym till mesolitikum och avser alltså snarare ett tidsavsnitt än en arkeologisk kultur. Troligen har Finland befolkats av människor hörande till någon eller alla av de ovanstånde kulturerna.

[redigera] Referenser

[redigera] Källor

Burenhult, G., (red.) 1999. Arkeologi I Norden: del 1. Natur & Kultur. Stockholm.

Gustafsson, Patrik & Nordin, M. 2006. Ett nytt land. I: Fornvännen 2006:4. KVHAA. Stockholm.

Hammar, D & Wikell, R. 1994. Nyupptäckta stenåldersboplatser på Södertörn. Arkeologi i Sverige, ny följd 3. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Wikell, R. 2002. Arkeologi på hög nivå. Nya stenåldersfynd i Södermanlands skogar. I: Kulturell mångfald i Södermanland, Del 1. Rapport. Red. Agneta Åkerlund. Länsstyrelsen i Södermanland. Nyköping.

Wikell, R. 2005. Many Mesolithic Sites along the Shores. Some Results from Surveys in Kolmården and Vikbolandet, Östergötland in Central Sweden. In: Identities in Transition. Mesolithic Strategies in the Swedish Province of Östergötland. Ed: Gruber, G. RAÄ. UV. Arkeologiska undersökningar Nr 64. Linköping.

Åkerlund, A, Hammar, D & Wikell R. 1996. Pioneers in the Archipelago of Eastern Middle Sweden 9000 BP. I: Human Responses to Shore Displacement. Living by the Sea in Eastern Middle Sweden during the Stone Age. Aut. Agneta Åkerlund. Studier från UV Stockholm. RAÄ. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 16. Diss. Stockholms universitet. Stockholm.