Subjektivism

Wikipedia

Subjektivism är inom filosofin en uppfattning att för att något skall existera så krävs det att ett subjekt varseblir eller reagerar känslomässigt på det. Detta står i motsats till objektivism. Subjektivism kan ofta leda till idealism. Begreppet används i olika sammanhang:

• Inom kunskapsteorin innebär subjektivism ståndpunkten att den mänskliga kunskapen uteslutande eller företrädesvis är betingat genom det mänskliga subjektet och inte den objektiva verkligheten. Motsatsen är kunskapsteoretisk objektivism. Denna ståndpunkt kan leda till en solipsism, som förnekar att objektiva sammanhang och lagmässigheter kan existera eller erfaras. I de naturvetenskapliga tanketraditionerna spelar solipsismen ingen väsentlig roll och anses oftast som odiskutabel.

• Inom etiska och andra värdeteorier innebär subjektivism att det mänskliga subjektet anses som basis och mål för det sociala handlandet och som kriterium för alla värden. Enligt den etiska subjektivismen är etiska uttalanden faktiska uttalanden om individuella personers attityder eller konventioner. En etisk subjektivist kan exempelvis hävda att det att något är moraliskt rätt betyder att det är något som uppskattas. Denna uppfattning kan leda till att man anser att olika saker är rätt beroende på olika personers moraliska inställning.

• Inom sociologin innehåller subjektivismen uppfattningen, eller den samhällspolitiska hållningen, att samhällsutvecklingar i princip kan gestaltas subjektivt-villkorligt. Därmed utgår man ifrån att individen eller bestämda grupper bestämmer historiska processer. Denna subjektivism kännetecknar vissa idealistiska samhällsteorier.