Stora Teatern, Göteborg
Wikipedia
Stora Teatern, populärt kallad Storan, är en musik- och teaterbyggnad i Göteborg. Byggnaden är vit och ligger för sig själv i Kungsparken strax utanför Vallgraven, i början av Kungsportsavenyn.
Teatern invigdes 1859 under namnet Nya teatern. Arkitekten Bror Carl Malmberg lät sig inspireras av Sempers Hovteater i Dresden. Idén var att låta den yttre formen bestämmas av den inre verksamheten. Precis som i Dresden samlade Malmberg salong och scenhus under ett och samma takfall. Göteborg fick en funktionell teaterbyggnad i nyrenässans med rusticerad bottenvåning där stenarna skjuter ut och ger liv från en annars putsad fasad. Den runda salongen är än idag bevarad i ursprungligt skick. Bildhuggaren Carl Ahlbom har slösat med förgylld ornamentik, målningar i taket och stuckdetaljer.
1880 fick teatern sitt nuvarande namn. Den har varit en privatteater i flera olika ägares regi. Från 1920 fram till 1994 var Storan Göteborgs främsta scen för musikteater som opera, operett och musikal. Här spelades succéer som Lilla Helgonet, Teaterbåten, Vita Hästen, My Fair Lady, Spelman på taket, Csardasfurstinnan m.fl.
Bland de många artister som framträtt på Stora Teatern kan nämnas bl.a. Åke Grönberg, Per Grundén, Berith Bohm, Sonja Stjernqvist, Åke Harnesk, Märta Ternstedt, Hans Josefsson, Jan Malmsjö, Ulla Sallert och Stefan Ljungqvist.
1994 flyttade de stora musikteateruppsättningarna till den nya GöteborgsOperan. Storan har därefter fungerat som en filialscen för Göteborgs Stadsteater, men används även som konsert och konferencelokal.
