Shelley Winters
Wikipedia
Shelley Winters, eg. Shirley Shrift, född 18 augusti 1920 * i East St. Louis, Illinois, USA, död 14 januari 2006 i Beverly Hills, Los Angeles, Kalifornien, USA; amerikansk skådespelerska.
( * Winters använde dock födelseåret 1922 under större delen av sin karriär).
Hon växte upp i Brooklyn, New York. Spelade med i skolpjäser och arbetade som affärsbiträde och fotomodell för att finansiera sina teaterlektioner. Broadwaydebut 1941. Filmdebut 1943 i What a Woman! Sitt stora genombrott fick hon 1951 som den gravida fabriksarbeterskan som dränks av sin förförare i filmen En plats i solen.
Under 1970-talet hade hon stora framgångar på Broadway.
I slutet av 1980-talet utgav hon sina memoarer, där hon säger sig ha haft kärleksaffärer med alla de stora stjärnorna i Hollywood, från Burt Lancaster och Errol Flynn till Marlon Brando. Hon var gift fyra gånger, bland annat med den italienskfödde skådespelaren Vittorio Gassman 1952-54, med vilken hon fick en dotter, och åren 1957-1960 med skådespelaren Anthony Franciosa.
Den öppna, livliga, temperamentsfulla och politiskt aktiva Winters har Oscarbelönats två gånger samt nominerades för en Oscar för bästa kvinnliga biroll för sin roll i Poseidon-katastrofen.
[redigera] Filmografi (urval)
- 1944 – Omslagsflickan
- 1949 – Ond stad
- 1950 – Winchester '73
- 1951 – En plats i solen
- 1954 – Saskatchewan
- 1955 – Jag är en kamera
- 1955 – Trasdockan
- 1959 – Anne Franks dagbok (Oscar)
- 1962 – Lolita
- 1965 – En strimma solsken (Oscar)
- 1966 – Harper - en kille på hugget
- 1970 – Bloody Mama
- 1972 – Poseidon-katastrofen
- 1973 – Blume in Love
- 1979 – Trollkarlen från Lublin
- 1979 – Elvis - The Movie
- 1983 – På andra sidan Brooklynbron
