Senapsgas

Wikipedia

Senapsgas är en stridsgas vars kemiska namn är diklordietylsulfid. Den verkar genom att ge skador liknande brännskador på utsatta kroppsdelar ett antal timmar efter exponeringen. Gasen är sällan direkt dödlig, men på längre sikt kan den även ge kraftigt nedsatt immunförsvar och cancer.

Gasen uppfanns gemensamt av forskare på det tyska kemiföretaget Bayer och Kaiser Wilhelm-institutet för kemi år 1916. Tyskarna kallade till en början gasen för LOST efter de två första bokstävernas i uppfinnarnas efternamn, Lommel och Steinkopf.

Namnet senapsgas kommer från att gasen doftar svagt av vitlök eller senap, den har ingen färg och är därför svår att upptäcka. Benämningen gas är något oegentlig eftersom den är svårflyktig och framför allt används och är farlig i sin flytande form. Områden som kontaminerats av senapsgas blir otillgängliga i flera dagar eftersom gasen ligger kvar utspridd i vätskeform och omöjliggör oskyddade trupprörelser i området. Speciellt farligt kan det bli på kalla dagar, eftersom senapsgas fryser redan vid 13 C. Soldaterna kan då omedvetet få med sig frusen gas in i tält, där den sedan tinar och orsakar skador.

Senapsgas användes för första gången i första världskriget, främst under slutet av år 1917 och sedan hela 1918. Sedan dess har det inte använts mycket, undantaget Italiens kolonialkrig mot Abessinien år 1935 där senapsgas användes i stor mängd mot helt försvarslösa trupper, och även i kriget mellan Irak och Iran 1983-1988 där Irak satte in stora mängder senapsgas.

Sverige hade länge planer på att uppföra en egen anläggning för produktion av senapsgas genom att bygga en produktionsanläggning i Bofors som konstruerats av det italienska företaget Dinamite Nobel, men planerna lades till slut på hyllan år 1940 då det inte bedömdes som troligt att stridsgasen skulle bli något avgörande vapen i det andra världskriget som då precis brutit och ställde höga krav på försvarsupprustning och prioritering.

Efter andra världskriget dumpade Sovjetunionen trots skarpa protester från bl.a. Sverige stora mängder oanvänd beslagtagen tysk senapsgas i Östersjön. På svenskt vatten finns två dumpningsområden: ett utanför fyren Måseskär i Skagerrak och ett sydost om Gotland. Denna dumpade senapsgas vållar ibland problem för fiskare som får upp läckande tunnor i sina nät. Det har hänt att fiskare fått svåra skador av nät som kommit i kontakt med senapsgas. Amerikanska flottan sänkte sin beslagtagna senapsgas i Nordsjön.

[redigera] Källor

• Wilhelm Agrell, "Svenska förintelsevapen: Utvecklingen Av Kemiska Och Nukleära Stridsmedel", 2002, ISBN 91-89442-49-0