Ruggning (biologi)
Wikipedia
Skrattmåsen är ett bra exempel på fåglar - vars adulta vinterdräkt skiljer sig från sommardräkten. Det tydligaste är att skrattmåsens brunsvarta huvud som är så typiskt för skrattmåsen på sommaren, på vintern är utbytt mot ett vitt huvud med en liten svart prick bakom ögat.
Ruggning är de sätt fåglar har för att förnya sina fjädrar.
Innehåll |
[redigera] Allmänt
Fåglar har olika fjäderdräkter de första åren i livet. Fjäderdräktens utveckling från juvenil till adult uppnås genom ruggning som sker cykliskt, oftast en eller två gånger per år, och under bestämda perioder i fågelns liv. Fågeln tappar då vissa av sina fjädrar som sedan växer ut igen. Beroende på art tar det olika många år innan fågeln får en adult fjäderdräkt. Eftersom fjädrarna slits och därför behöver bytas ut, fortsätter fåglar att rugga livet ut. Vissa fåglar tappar alla sina vingfjädrar under ruggningen, exempelvis tranan och de flesta andfåglar, som då blir oförmögna att flyga. Dessa fåglar måste under denna period uppsöka ett område med gott om föda och skydd mot predatorer. Denna totala ruggning sker oftast direkt efter häckningen. Andra arter som exempelvis större rovfåglar kan ta flera år på sig innan de har ruggat alla sina vingpennor.
[redigera] Ruggning och flyttning
Arter som flyttar långa sträckor har en ruggning som tidsmässigt är samordnad med flyttningsperioden så att flygförmågan är så bra som möjligt vid flyttningen. Vissa arter ruggar efter höstflyttningen, det vill säga i vinterkvarteret, medan andra ruggar före flyttningen nära häckningsplatsen.
[redigera] Eklipsdräkt och praktdräkt
Vissa arter ruggar efter häckningen till en så kallad eklipsdräkt, som är snarlik för både honor och hanar. Dessa arters hanar, exempelvis gräsanden, ruggar sedan innan häckningen för att anlägga en praktdräkt.
Många fåglar har också olika fjäderdräkter under olika årstider och fåglarna kan då se väldigt olika ut beroende på när på året man ser dem.
[redigera] Nötning av fjäderdräkten
Det är inte bara mekanisk nötning som sliter på fjädrarna utan även solljus. De ljusa partierna på fjäderdräkten slits snabbare än de mörka.
Om en fjäder däremot rycks ut helt och hållet så växer en ny ut när som helst på året.
[redigera] Skräckruggning
Vissa fågelarter kan vid fara tappa ett flertal fjädrar på en och samma gång, förmodligen för att förvirra ett anfallande djur. Exempelvis järpe och koltrast har sådan skräckruggningsmöjlighet.
[redigera] Benämningar på utvecklingsstadier
Det finns flera system för att benämna fåglars utvecklingsstadier. Dessa system kan utgå ifrån ålder eller utifrån vilken fjäderdräkt och ruggningsstadie som fågeln befinner sig i och ibland kombineras systemen.
[redigera] Dräktbeteckningar
- Pulli (förk. pull), avser stadiet när ungen är nykläckt, under tillväxt och bär någon form av dundräkt. En vardaglig benämning är dununge.
- Juvenil (förk. juv), avser stadiet efter pulli när fågeln är färdigväxt och bär sin första riktiga fjäderdräkt.
- Subadult (förk. subad), avser de olika dräkter som fågeln bär mellan juvenil dräkt till dess att den anlägger sin första adulta fjäderdräkt. Olika arter bär subadult fjäderdräkt under olika lång tid och vissa arter går dirket från juvenil till adult dräkt.
- Adult (förk. ad), avser det "sista" dräktmönster som fågeln anlägger och som den sedan bär livet ut. Självklart fortsätter fågeln att rugga livet ut, och många arter har olika dräkter på sommaren respektive vintern.
Utöver detta talar man också om 1:a vinterdräkt, 1:a sommardräkt, 2: vinterdräkt etc. 1:a vinterdräkt anläggs exempelvis hos Måsar och trutar efter juvenil dräkt medan vissa större fåglar, som rovfåglar bär sin juvenila dräkt genom hela första vintern och sedan anlägger sin 1:a sommardräkt efter sin juvenila dräkt.
[redigera] Åldersbeteckningar
Man använder sig även av ett åldersbenämningssystem som bygger på kalenderår. Där första kalenderåret benäms 1K, andra 2K, tredje 3K etc. Första kalenderåret sträcker sig alltså från det att fågeln kläcks på sommaren till sista december samma år. 2k är fågeln mellan första januari på sitt andra kalenderår till sista december samma år. Vissa arter blir adulta som 2K medan andra blir det först som 4K. Om man inte kan avgöra om fågeln är 2K eller äldre skriver man 2K+.
