Ripsläktet
Wikipedia
| ?Ripsläktet | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj: | Fälthöns Phasianidae |
| Underfamilj: | Skogshöns Tetraoninae |
| Släkte: | Ripsläktet Lagopus |
|
|
|
| §Lagopus Auktor: Brisson, 1760 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Ripsläktet (Lagopus) tillhör familjen fälthöns i ordningen hönsfåglar.
Släktet kännetecknas av fjäderklädda tår. Klorna är under sommaren korta och trubbiga och om vintern långa och spadlika. Detta anses stå i samband med periodisk fällning och nybildning av klorna. Könen är nästan lika varandra. Tuppen är dock i sommardräkten mera enfärgad (mörk eller rödbrun) på huvudet, hals och bröst. Arterna i ripsläktet lever i Eurasiens och Nordamerikas fjälltrakter samt i den arktiska och subarktiska regionen. Endast en underart till dalripan (Lagopus lagopus scotica) uppehåller sig i mera tempererad klimat. Med undantag av denna har alla arter vit vinterdräkt samt dessutom en mer eller mindre markerad, gråaktig höstdräkt (alltså tre dräkter).
De lever i engifte, och tuppen träffas under senare sommaren och hösten tillsammans med den övriga familjen. Riporna vistas på öppna marker, såsom hedar och skoglösa fjäll, men drar sig på vintern ned till busk- och skogstrakter. De uppehåller sig mest på marken, där de söka sin föda, som utgörs av frön, späda blad, knoppar och bär. På vintern utgör björkknopp den huvudsaklige födan. Ungarnas föda består till stor del av insekter.
[redigera] Arter
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
