Räkneord
Wikipedia
Räkneord är en av ordklasserna. Vanligen delar man in klassen i grundtal (kardinaltal), ordningstal (ordinaltal) och övriga. Räkneorden utgör en liten sluten ordklass där de ingående ordens betydelse anger exakta numeriska värden, ett, halvannan, två och så vidare upp till och med tusen. Betydelsemässigt ansluter till räkneorden en öppen större grupp precisa mängdord som grammatiskt utgör substantiv, halv, dussin, tjog, miljon, triljard (kollektiva tal). Dubbel, trefaldig är exempel på multiplikativa tal.
Innehåll |
[redigera] Grammatik
Till räkneorden hör ordningstal: första, andra, tredje osv. och för substantiven i den större gruppen precisa mängdord kan motsvarande ordningsbeskrivningar bildas, miljonte. Till räkneorden och de precisa mängdorden ansluter mer ungefärliga begrepp som drygt, få, knappt, många — jämför färgord. Man kan genom att bara studera räkneordens metamorfos dra en del slutsatser om olika språks släktskap och folkvandringar. Det finns också partitiva och distributiva räkneord i vissa språk. De partitiva anger en delmängd av något. I svenskan skrivs detta med ordningstalet, med ändelsen -del, t.ex en tredjedel. I vissa andra språk så har dessa helt egna former. Det finns dock några speciella ord även i svenskan, såsom halv, hälften och kvart(s). Distributiva anger fördelning av någonting. I svenskan används samma form som för partitiva räkneord, men man lägger till fler ord efter, t.ex en tredjedel vardera.
[redigera] Miljard
Miljard, eller tusen miljoner, som egentligen borde heta seskiljon, är varningens ord. Många europeiska språk har ett ord för detta tal som är snarlikt det svenska. På amerikansk engelska kallas däremot tusen miljoner för billion. En svensk biljon blir på amerikansk engelska trillion och svenskans triljon heter med de amerikanska räkneorden quintillion. Det amerikanska språkbruket har blivit vanligt även i andra dialekter av engelska.
[redigera] Ursprung
I Sverige används de brittiska räkneorden med försvenskad stavning. Räkneord som avslutas -iljon baseras av de latinska räkneorden. Principen för räkneord som avslutas -iljon är att det latinska prefixet anger vad en miljon ska upphöjas till och för de räkneord som avslutas -iljard går 1 000 n-iljoner på en n-iljard. En biljon blir alltså 1 000 0002 och en triljon 1 000 0003. Biljard blir 1 000 * 1 000 0002 och triljard blir 1 000 * 1 000 0003 osv.
Alla tal nedan skrivs antingen med tiopotensform eller grundpotensform. 10n kan också skrivas ut som 1 följt av n nollor. Till exempel kan 109 skrivas ut som 1 000 000 000, 1012 som 1 000 000 000 000 osv. Tal större än en kvadriljon används dock mycket sällan på grund av dess enorma storlek. Ibland förekommer dock beräkningar med så höga tal som tredeciljon, quattuordeciljon eller liknande för att uppskatta till exempel antalet atomer i hela universum.
[redigera] Lista över räkneord
[redigera] Uppslagsverk
| Förkortning | Beskrivning | Webbadress/länk |
|---|---|---|
| SAOL | Svenska Akademiens ordlista | http://spraakdata.gu.se/saol/ |
| SAOB | Svenska Akademiens ordbok | http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ |
| NE | Nationalencyklopedin | http://www.nationalencyklopedin.se/ |
| LEXIN | Skoldatanätet Lexin | http://lexin.nada.kth.se/ |
| WIKT | Wiktionary | http://sv.wiktionary.org/ |
[redigera] Avvikande räkneord
Dessa avvikande räkneord är hämtade utöver de traditionella räkneorden och återfinns alltså inte i grekiska eller latin.
[redigera] Googol
En googol är 10100, det vill säga produkten av 100 stycken tior. Termen tillhör inte SI-prefixen utan introducerades av Milton Sirotta, en nioårig brorson till matematikern Edward Kasner.
Internetföretaget Googles namn är en avsiktlig förvanskning av just googol.
[redigera] Googolplex
En googolplex är tio upphöjt i en googol, alltså 
eller annorlunda uttryckt, en etta följd av 10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 nollor. Det skulle, med dagens datorer, ta cirka 1085 år att bara skriva ut alla nollorna i talet. (Observera att det skulle inte gå att skriva även om all universums materia omvandlas till papper och bläck, eller hårddiskar, eftersom det beräknas finnas 1080 elementarpartiklar i hela universum).
Om man använder Moores lag (den lag som säger att processorkraften hos datorer växer exponentiellt med tiden), skulle man dock inte tjäna på att starta programmet förrän om över 500 år. Detta eftersom det om ett par år alltid kommer finnas en dator som skulle gjort det snabbare, det vill säga den nya datorn skulle bli klar före den gamla, trots att den gamla har ett par års försprång.
[redigera] Googolplexian
En googolplexian är en etta följt av en googolplex nollor och kan förenklas genom att skrivas ut med tiopotenser 
. Talet kommer aldrig att kunna skrivas ut i sin helhet och är nästan obegripligt stort. För att förstå hur stort talet är, måste man först inse hur stort vissa andra tal är. Låt oss börja med talet miljon och kalla det för m. Det krävs nu 10 000 * m * m * m * m * m * m * m * m * m * m * m * m * m * m * m * m för att nå en googol. Låt oss kalla detta tal för d. När vi sedan ska gå vidare mot nästa tal, googolplex, gäller det att en etta placeras framför d nollor. Det här talet är i sin tur ett sista led, kalla detta tal för f. Nu gäller det att 10f är antalet nollor i en googolplexian. För att skriva talet skulle de behövas mer utrymme än hela universum, även om man skrev i siffror mindre än kvarkar.
Notera att googolplexian inte är allmänt erkänt av matematiker.
[redigera] Kinesiska räkneord
I kinesiska och japanska används vid sidan av en-, tio-, hundra- och tusental även tiotusen (萬, pinyin: wàn) och 100 miljoner (億, pinyin: yì) som baser för högre tal. 30.000 är således 3 wan, 5 miljoner är 500 wan, 2 miljarder är 20 yi, osv.
[redigera] Påhittade räkneord
En fantasiljon är ett mycket stort påhittat tal som förmodligen härrör från Kalle Ankas universum.
[redigera] Beräkningar
Antalet elementarpartiklar i hela universum har uppskattats till cirka 1080 stycken, det vill säga omkring hundra triljoner gånger färre än en googol. Det har också uppskattats att antalet kombinationsmöjligheter mellan neuronerna i hjärnan är omkring 10800 stycken, det vill säga (1 googol)8.
Ord |
Indelning efter ordklass | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Adjektiv | Adpositioner | Adverb | Artikel | Infinitivmärke | Interjektioner | Konjunktioner och subjunktioner | Particip | Pronomen | Räkneord | Substantiv | Verb | Verbpartiklar | ||||||
| Ord som har något gemensamt | Indelningar efter andra kriterier | |||||
| Uttal | Skrift | Skrift och uttal | Betydelse | Historia | Arvord | Antonymer | Avledningar | Exonymer | Lånord | Noaord | Nyord | Retronymer | Sammansatta ord | |
| Homofoner | Homografer | Homonymer | Synonymer | Kognat | ||
