Prästsläkter
Wikipedia
Prästsläkter, begrepp inom genealogi för att karaktärisera vissa släkter.
Det var sedan reformationen, när präster fick möjlighet att gifta sig och skaffa legitima barn, vanligt att prästtjänster (med biskopens och domkapitlets godkännande) övergick på en son eller måg, eller att en ogift präst kunde få en tjänst genom att "konservera" (d.v.s. gifta sig med) företrädarens änka. Det var vanligt att bondsöner som sändes till gymnasiet avsåg att bli präster, och detta blev ofta en språngbräda för vidare socialt avancemang (se ståndscirkulation) men systemet för kyrkliga tjänstetillsättningar gjorde det samtidigt fördelaktigt för åtminstone någon son i en prästfamilj att stanna i faderns yrke och det uppstod därför släkter där man i många generationer - under flera hundra år - var präster eller släkter där ibland ett anmärkningsvärt stort antal medlemmar samtidigt kunde återfinnas på olika prästtjänster, ofta inom samma stift. Ibland sammanföll dessa båda kategorier. Dessa kriterier gör att man kan anse vissa släkter som en typisk "prästsläkt". Några exempel från Svenska kyrkan där medlemmar av samma släktr oavbrutet varit präster i många generationer ges nedan. I några få av dessa gamla prästsläkter lever yrkestraditionen kvar på liknande sätt än idag.
Exempel på gamla prästsläkter:
|
