Mesfåglar

Wikipedia

?Mesfåglar
Blåmes (Cyanistes caeruleus) eller (Parus caeruleus)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Tättingar Passeriformes
Familj:	Mesfåglar Paridae
Vetenskapligt namn
§Paridae
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mesfåglar (Paridae) är en familj av små tättingar som häckar på norra halvklotet och i Afrika.

Innehåll 1 Systematik 2 Utseende och beteende 3 Släkten och ett urval arter 4 Källor

[redigera] Systematik

Länge fördes den stora merparten av arterna inom denna familj till släktet Parus, som var ett av de största fågelsläktena med 52 arter och åtskilliga hundra underarter.^[1] Denna familj har nu splittrats upp i ett större antal släkten och olika taxonomiska kommittéer runt om i världen förhåller sig än så länge olika till hur familjen ska delas upp.

Molekylära analyser har dock visat att släktet Parus består av sex härstamningslinjer, klader, vilka är: de blå mesarna (Cyanistes), de stora mesarna (Parus), de nordamerikanska tofsmesarna (Baelophus), de euroasiatiska tofsmesarna (Lophophanes), svartmesarna (Periparus) och titorna (Poecile) som i USA kallas för "chickades".^[1] Vissa taxonomer menar dock att de enda släktena inom familjen mesfåglar som är väl åtskiljda från den ursprungliga indelningen Parus är Pseudopodoces, Baeolophus, Melanochlora och Sylviparus^[2].

Dessa molekylära analyser visar också på att blåmesen och azurmesen förmodligen var den första utvecklingslinjen som grenade ut från mesarnas stamträd.^[1]

Den asiatiska fågeln markhackare (Pseudopodoces humilis) ansågs tidigare tillhöra familjen kråkfåglar och hette då på engelska "Tibetan Ground-jay" eller "Hume's Ground jay" men delas idag in i familjen mesfåglar som enda art i släktet Pseudopodoces och heter numera "Hume's Ground Tit" på engelska.^[3]

Tidigare räknades ibland släktet kungsfåglar (Regulus) till mesfåglarna men idag delas de istället in antingen som den egna familjen kungsfåglar (Regulidae)(Sibley-Ahlquists taxonomi) eller som underfamilj (Regulinae) till Sylviidae(klassisk taxonomi).

Enligt Sibley-Ahlquists taxonomi räknas även stjärtmessläktet (Aegithalos) och släktet pungmesar (Remiz) in i familjen mesfåglar men detta är mycket omdiskuterat.

[redigera] Utseende och beteende

Mesfåglarna är till större delen små kompakta skogslevande arter som ofta har en kort, rak och konisk näbb med små fjäderklädda näsöppningar. De häckar i hål och lägger vitspräckliga ägg. Många av arterna inom familjen är mycket anpassningsbara med en varierad föda som bland annat består av olika sädesslag och insekter. Många av arterna finns i människans närhet och de arter som är stannfåglar ses ofta vid fågelbord. Många arter har visat sig vara läraktiga och opportunister i sitt val av föda. I England har man noterat att både blåmes och talgoxe lärt sig öppna aluminiumförslutningen på mjölkflaskor som står ute vid leverans till hushåll. Dessa fåglar äter av grädden som flyter högst upp på mjölken.^[3]

[redigera] Släkten och ett urval arter

Här följer en lista som använder sig av indelningen där Parus delats upp i sex släkten. De tidigare vetenskapliga namnet står sist i raden. Detta är inte efter Sibley-Ahlquists taxonomi varför exempelvis inte pungmesar är med i listan.

• Cyanistes (de blå mesarna)
  • Blåmes (Cyanistes caeruleus), Parus caeruleus
  • Azurmes (Cyanistes cyanus), Parus cyanus
• Parus (de stora mesarna)
  • Talgoxe (Parus major)
• Cephalopyrus
  • Brandkronad mes (Cephalopyrus flammiceps)
• Poecile (titor / "chikadees")
  • Entita (Poecile palustris), Parus palustris
  • Talltita (Poecile montanus), Parus montanus
  • Lappmes (Poecile cincta), Parus cinctus
• Periparus (svartmesarna)
  • Svartmes (Periparus ater), Parus ater
• Lophophanes (de euroasiatiska tofsmesarna)
  • Tofsmes (Lophophanes cristatus), Parus cristatus
• Baeolophus (de nordamerikanska tofsmesarna)
  • Östlig gråmes, Baeolophus bicolor
• Sylviparus
  • Grönmes (Sylviparus modestus)
• Melanochlora
  • Melanochlora sultanea
• Pholidornis
  • Pholidornis rushiae
• Pseudopodoces
  • Markhackare (Pseudopodoces humilis)

[redigera] Källor

1. ^ [a b c] Lennart Nilsson, Hur många Cyanistes caeruleus har du i din trädgård?, Vår Fågelvärld, nr.8, 2005
2. ^ Harrap & Quinn, Tits, Nuthatches & Treecreepers, 1996, ISBN 0-7136-3964-4
3. ^ [a b] http://en.wikipedia.org - Parus