Kungsholms kyrka
Wikipedia
Kungsholms kyrka eller det officiella namnet Ulrika Eleonora kyrka är församlingskyrka till Kungsholms församling i Stockholm. Kyrkans adress är Bergsgatan 1, men kyrkan och dess kyrkogård inrymmer hela kvarteret Ulrika.
Innehåll |
[redigera] Kyrkobyggnaden
Kyrkan är en korskyrka. Vid församlingens tillkomst 1671 firades gudtjänster i en liten träbyggnad. Men 1672 började arkitekten Mathias Spieler, svärson till Jean de la Vallée, arbetet med kyrkobyggnaden. Efter det att Karl XI ha skänkt betydande medel till bygget lades grunden den 10 maj 1673 under murmästaren Mårten Hack. På grund av ekonomiska komplikationer och inre stridigheter avstannde bygget år 1676. Först knappt tio år senare, år 1685, kunde bygget återupptas. Kyrkan blev invigd av ärkebiskopen Olof Swebilius söndagen den 2 december 1688 i närvaro av konungen Karl XI, änkedrottningen Hedvig Eleonora och samtliga kungliga råd. Dock var kyrkans interiör halvfärdig och takvalv saknades.
Ett gravkor i sydöstra korsarmsvinkeln byggdes under 1730?talet för den förmögne handelsmannen Hans Lenman. 1757 kunde så äntligen valvtaket över kyrkan slås, vilket hittills hade omöjliggjorts av ekonomiska skäl. En stentrappa uppfördes 1792?1794 vid södra kyrkoporten. Arkitekt var Jean Eric Rehn.
År l8lO uppfördes kyrktornet efter ritning av P.W. Palmroth. Tornets nedre del är uppförd i tegel prydd med lisener. Ovanför den finns en åttasidig kopparklädd kupol, som uppbär lanterninen, där klockorna hänger - storklockan, mellanklockan och prästklockan. Den gamla klockstapen från 1670?talet på kyrkogårdens nordvästra hörn revs då kyrktornet stod färdigt.
Under 1835 uppfördes det Westinska gravkoret för garvaren Johan Westin i anslutning till det Lenmanska gravkoret.
Genomgripande restaureringar skedde åren 1954-56, då man försökte årerge kyrkan dess karolinska karakrär, och 1995-1997.
Kyrkans ursprungliga 23 karolinska fönster försvann i samband med restaureringen år l882. Vid ombyggnaden 1954-56 lyckades man återfinna och rekonstruera dem och 20 av dem ger kyrkorummets dess guldgula ljus. De är alla enhetligt komponerade: under en krona ett bibelspråk, givarens namn samt årtalet 1688.
[redigera] Inventarier
[redigera] Altaret
Till altaret utfördes ritningar av Carl Christoffer Gjörwell. Altartavlan, föreställande Kristi Himmelsfärd och ansedd som ett mästerstycke, är utförd av Fredric Westin och uppsatt 1824. Det berättas, att när biskop Frans Michael Franzén första gången såg den, utbrast han : "Det är ingen tavla, det är en uppenbarelse!" Ett av de änglahuvuden, som synas överst på tavlan, skall vara ett porträtt av Franzéns dotter.
[redigera] Predikstolen
Även predikstolen är ritad av professor C. G. Gjöwell och tillkom år l820. Det är empirens första bidrag till kyrkans prydande. Bekostad av sergeancen Johan Carlgren som finns avporträtterad i sakristian.
[redigera] Dopfunten
Kyrkans förnämsta inventarium är dopkapellet i norra korsarmen, utfört av bildhuggarmästaren och kungsholmsbon Caspar Schröder och skänkt till kyrkan 1707 av fru Elsa Guthermuth. Kapellet har ett skulpterat skrank. På dopfuntets lock sitter Kristus, omgiven av barn. I skrankens fyra hörn finns de fyra evangelisterna och deras symbolfigurer: Matteus (ängeln), Markus (lejonet), Lukas (oxen) och Johannes (örnen).
Bland kyrkans dyrbarheter märkas för övrigt ett dyrbart dopfat av silver i drivet arbete, skänkt av fröken Emerentia von Düben 1713, samt en dopskål av silver, prydd med ett vapen samt bokstäverna M. P. S. M.
[redigera] Orgeln
Orgeln på läktaren i västra korsamen invigdes år 1830 och har nu 44 stämmor, fördelade på tre manualer och pedal.
[redigera] Dekorationerna
Kyrkan äger ett porträtt av Gustaf II Adolf, målat av Jacob Elbfass, en gåva från 1684. Det anses vara ett av de bästa portträtten av konungen.
På predikstolen finns Gustaf II Adolfs kyrkobibel. Den är tryckt 1618 och klädd i guldpressat skinnband med knäppen och beslag i mässing. Den trycktes 1618 och skänktes till kyrkans invigning av bokbindarmästare Bengt Höök.
Minnesvârdar äro i koret uppsatta över åldermännen J. Westin och Sjöstedt. Adliga vapen hugfästa minnet av medlemmar av ätterna Adelcrantz, Fleming, Gripenhjelm, Lichton, Reutercrantz, Stjernander m. fl.
[redigera] Kyrkogård
Skalden Erik Sjöberg (Vitalis) vilar kyrkogården, likasâ den framstående kyrkoherden T. Z. Fuchs (f. 1772, d. 1848) och hans efterträdare, fältprosten C. O. Gravallius (f. 1785, d. 1861).
Den 7 oktober 1979 invigdes en minneslund på kyrkogårdens östra del.
