Klyvstenar

Wikipedia

?Klyvstenar
Orange klyvsten (P. nelii)
Systematik
Domän:	Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Caryophyllales
Familj:	Isörtsväxter Aizoaceae
Släkte:	Klyvstenar Pleiospilos
Vetenskapligt namn
§Pleiospilos Auktor: N.E.Br., 1926
Arter
Blekgul klyvsten (P. × purpusii) Schwantes Fläckig klyvsten (P. compactus) (Aiton) Schwantes Klyvsten (P. bolusii) (Hook.f.) N.E.Br. Orange klyvsten (P. nelii) Schwantes

Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Klyvstenar (Pleiospilos) är en suckulent växtsläkte inom familjen isörtsväxter. Det finns 35 arter inom släktet klyvstenar, som till utseende och växtsätt mycket påminner om levande stenar Lithops, och tillhör de dvärgväxande suckulenterna. Bladen kan bli från fyra till åtta centimeter tjocka och är täckta med små grå prickar.

Blommningstiden är under hösten eller vintern och blommorna kommer fram ensamma eller ibland upp till fyra efter varandra mellan samma blad. Blommorna blir upp till tio centimeter i diameter och dess centrum är alltid fyllda av en mängd ståndare. Petalerna är alltid trådsmala och färgen varierar från rent vit till olika nyanser av gult eller orangegult, men blir blekar ner mot basen. De har en stark doft som som påminner om kokos.

Det vetenskapliga namnet på släktet kommer från grekiskans pleios som betyder full och spilos som betyder smutsfläck; full med fläckar, vilket kännetecknar detta släkte.

Släktet kommer ursprungligen från Sydafrika.

[redigera] Odling

Klyvstenar är ett lättskött växtsläkte. De ska vara placerade ljust och soligt hela året, men vattnas bara under tillväxtperioden som varar från mars till juli. Under samma period bör en kvävesvag näring tillföras en gång i månaden. Övriga del av året skall ingen bevattning alls utföras. De klarar av att stå utomhus under sommaren, förutsatt att de skyddas från regn. Placeras gärna svalare under vintern, men inte under 7ºC. Klyvstenar trivs bra i en jordblandning som består av två delar grov sand och en del humus. De flesta arter inom detta släkte uttvecklar ett mycket kraftigt rotsystem i form av pålrotliknades sidorötter. Med anledning av detta så bör de ej planteras i för små krukor. Man kan naturligtvis beskära rotsystemet vid omplantering så samma kruka kan användas igen. Vid rotbeskärning bör plantan placeras på en bänk i en vecka, på ett varmt och skuggigt ställe, så att sårytorna läks.