Diskussion:Kläde

Wikipedia

Har sedan jag såg ditt meddelande, försökt ta en snabbkurs på nätet och kommer preleminärt frma till följande:

Kläde baserar på en bättre tätare väv (horisontell vävstol)

valkas med lera

efterbehandlas genom uppruggning och överskärning

Det är ingenting i din beskrivning som motsäjer detta men skulle ersätta ulltyger med ulleväv (där väven kan antingen vara slutprodukten eller halvfabrikat.

Kläde var (och är) en tunnare och finare kvalitet än vadmal. Båda tygerna utgörs av ulltyger som behandlas med vatten och mekanisk eller manuell bearbetning, men beredningsmetoderna och materialkvaliteterna som ingår skiljer sig åt.

== Sökresultat kläde - vadmal ==

http://www.geocities.com/ladymairghread/clothwidth.htm

Main Entry: broad•cloth Pronunciation: 'brod-"kloth Function: noun 1 : a twilled napped woolen or worsted fabric with smooth lustrous face and dense texture 2 : a fabric usually of cotton, silk, or rayon made in plain and rib weaves with soft semigloss finish

Main Entry: 3nap Function: noun Etymology: Middle English noppe, from Middle Dutch, flock of wool, nap

a hairy or downy surface (as on a fabric)

- nap·less /-l&s/ adjective - napped /'napt/ adjective Main Entry: 4nap Function: transitive verb Inflected Form(s): napped; nap·ping

to raise a nap on (fabric or leather)

Main Entry: 5full Function: transitive verb Etymology: Middle English, from Middle French fouler to trample under foot, from Medieval Latin fullare to walk, trample, full, from Latin fullo fuller

to shrink and thicken (woolen cloth) by moistening, heating, and pressing

http://www.m-w.com/cgi-bin/dictionary?va=broadcloth bra

http://www.classactfabrics.com/information/glossary.htm BROADCLOTH: Medieval__a wide woollen cloth, various widths applied through the period but generally 2 yards wide and made in a wide range of qualities.. An English cloth yard in period is 37 inches. A broadcloth sample found in a document in Toulouse, 1458, had English broadcloth which was woven in tabby, z/s spinning, teaseled both sides and had a thread count of 12-23/12 per cm. It was called "good middle quality". A fine quality would be 18/18 per cm and above; a coarse quality would be 10/10 per cm and below; a medium quality would be between the two. (6) A short broadcloth would measure 24 yards long and weigh 1.27 (480g/m2) to 1.52 (576g/m2) lb./sq. yd.(12) In late medieval Flanders a broadcloth measured 32 yd x 2.75 yd, with 36 lb. of warp and 48 lb. of weft. This figures out to be about 15.27 oz/sq.yd.( (20) Requirements for width, length, and weight were different depending on: country of manufacture; year of regulation; quality of the broadcloth; application of the regulations; whether the broadcloth was made for export, sale in a large regulated market, sale to private individuals. You can find something to suit everyone ;)

1 inch = 2,54 mm 37 inches = 1 clothyard = 94 cm 1 yd = 91.44 cm = 0,835127 m2 x 0,4536 = 0.3793

http://www.hianet.com/eksharads.hembygdsgard/efakta.htm Wadmal is one of the toughest materials available and has been among the most important rural cloths from time immemorial to the present day. It is a wool material which is mechanically processed until it has become denser and thicker. The material was originally processed by placing a folded roll of cloth in a trough of hot water and stamping on it for many hours. To improve the result, soapy water or similar substance was added. New material, that not has been washed, forms it's own liquid that includes fat and urea. The material should, in fact, only be damp. Wool fibers have small "scales" on the surface. These are oriented from the root to the ends of the strands. When wool is moistened, these scales point outwards so that the fibers glide easily in one direction. In the other direction they act as barbs and prevent the fibers from gliding backward during mechanical processing. wadmal; -smíði, n ... -váð, f. marketable cloth, common wadmal. -virðr, a ... (Islandslexikon)

http://www.daviddfriedman.com/Academic/Iceland/Iceland.html Two different monies were in common use in medieval Iceland. One was silver, the other wadmal (va*d*mal), a woolen cloth. Silver was measured in ounces (aurar) and in marks; the mark contained eight ounces. Wadmal was of a standard width of about a meter, and was measured in Icelandic ells (alnar) of about 56 centimeters.[47] The value of an ounce (eyrir) of silver varied, during the twelfth and thirteenth centuries, between 6 and 7 1/2 ells.[48] The "law ounce" was set at 6 ells;[49] this appears to have been a money of account, not an attempt at price fixing.

Ounces Ells Years Production of Wadmal Years Wages Source Normal Price of Male thrall 12 72 .24 1.5 Carl O. Williams, supra note 4, at 29 Manumission price of thrall 12 72 .24 1.5 Sveinbjorn Johnson, supra note 4, at 225 Wergeld for thrall 12 72 .24 1.5 Id. Wergeld for free man 100 600 2 12.5 Njal's saga, supra note 3, at 108 Wergeld for free man a 400 2400 8 50 Id. Wergeld for important man 200 1200 4 25 Id. at 255 ns. Wergeld for important mana 800 4800 16 100 Id. Law-speaker salary 200+ .8+ 5+ Vigfusson & Powell, supra note 1, at 348 Wealth of very rich man (Sturlung Period) 120,000 400 2500 Einar Olafur Sveinsson, supra note 44, at 45 Wealth of very rich man (Sturlung period) 96,000 320 2000 Id. Price of cow (c. A.D. 1200) 90-96 .3-.32 1.9-2 Id. at 56

a Magnusson and Palsson (Njal's saga, supra note 3, at 63, trans. n.) interpret the ounce by which compensations are measured as probably meaning "an ounce of unrefined silver ... worth four legal ounces," Williams, supra note 4, at 31, interprets it as the legal ounce.

http://www.stormpages.com/spinnhuset/vadmeng.html

bolts of coarse wadmal used for making awnings and tents

Best quality wool from England The cloth towns of Flanders - Bruges, Lille, Bergues, and Arras in Artois - were closely linked with England by the trade in raw wool. The damp island to the north produced excellent fine wool, but lacked the skilled craftsmen to make the finest quality cloth.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/saob4.shtml

[ fsv. klädhe (pl. kläþe, klädher, klädhen), sv. dial. kläe, motsv. d. klæde, sbst., isl. klæði; jfr ffris. klth, klēth, feng.:. cld (eng. cloth, varav KLOT, sbst.2), clð; jfr äv. mnt. klēt, mht. kleit (t. kleid); möj). till en ieur. rot gloi(t), vara klibbig (jfr KLENA v.2,, KLI, KLISTER, sbst.1) o. utgående från en bet.: tyg valkat med lera (med avs. på bet.

jfr FILT sbst.1).

BETYDELSE: av kardullagarn vävt, vanl. tvåskaftat tyg som gm appretering (valkning, ruggning m. m.) erhållit en fast konsistens o. en filtartad yta; numera företrädesvis om dylikt tyg av hög kvalitet (med slät o. glänsande yta); äv. (i vissa uttr.) om tyget ss. råväv l, ss. föremål för appretering; förr äv. allmännare: (valkat) ylletyg. Valka, rugga överskära kläde. Fint, grovt kläde.En frack, prästrock av kläde. Svart, blått, grönt kläde.

--Klafui 26 september 2004 kl.17.04 (CEST)

engelskan är dessvärre för svår för mig, men jag har uppdaterat sidan lite nu *LER*... ylle blev valet... (frågan är egentligen om någon kan förklara skillnaden mellan ylle och ull *ASG*)--Damast 26 september 2004 kl.23.11 (CEST)

Bra at veta det med engelskan, då skall jag inte slänga fler engelska adresser i huvudet på dig men översätta go'bitarna. Jag tror att ull är vad fåren har på sig och ylle betyder 'av ull', alltså ylletyg = tyg av ull. kardullagarn ovan skulle jag skriva kardyllegarn.

läser med nöd och näppe slikt ja... i synnerhet inte facktermer *snyft*. Ull är också garnet man gör av ullen, dvs kardullgarn... men ullkappa går lika bra som yllekappa fast inte ulltyg.--Damast 26 september 2004 kl.23.45 (CEST)

Det finns en skillnad. Kardull betecknar en ull som genomgot en viss behandling men är fortfarande ull. Denna spinnes sedan till ylletråd, yllegarn. Men man kan säja kardull - garn (inte kardylle), ull - tyg fast bättre ylletyg, samma med kappa. ---

I en artikel om kläde skulle jag (som är kräsen och alltid hoppar över WIKIPEDIA länkar eftersom deras informationsvärde år så tunn) vilja se någonting i följande stil (som ger en uppfattning om varför kläde krävde mycket skickligt yrkesfolk och mycket arbete att producera):

Under medeltiden var kläde en av Europas viktigaste handelsvaror. Städerna i Flandern (nu Belgien och Holland) blev rika på kläde gjort av engelsk ull. Det fanns många noggrannt reglerade 'varumärken', som baserades på

vävtekning

vävtäthet

tygets bredd

tygets längd

ullvikten för varp och inslag.

Som exempel skulle ett 'bredkläde' (eng. broadcloth) från Flandern under 1400-talet vara 32 yards lång och 2,75 yd. bred samt innehålla 36 lb. (engelska pund) warp och 48 lb. inslag. (desse mått bör omräknas med en clothyard av 93 tum)

För vävtätheten anges omräknat 18/18 (18 varp- och 18 inslagstrådar per kvadratcentimeter) eller bättre som 'fin', 10/10 eller sämre som 'grov'. Ett typisk väv var tuskaft av z/s spunnen garn.

Ett modernt grundmått för tygkvalitet är vikten, som anges i ounce (uns) per kvadratyard. Ovanstående kläde väger omkring 15.27 oz/sq.yd.(omräkna kg/kvad.meter)

Naturligtvis berodde klädets kvalität även på råmaterialet (fårras och klimatet i dess hemtrakt, ullens bearbetning, fiberlängd), trådens finhet och spinriktning, valkmetoden och efterbearbetning genomm uppruggning, överskärning och pressning, färgningsmetod mm.

--Klafui 27 september 2004 kl.07.08 (CEST)

*wow* det är till att vara morgonpigg *s*!!! Här har lugnet lägrat sig sen barnen kom iväg med skolbussen för 20 minuter sen... (vi har 10 min bilväg till skolan men barnen blir hämtade en timme innan pga att bussen ska vidare med andra barn till andra skolor!)

din text är jättebra att väva in i/redigera befintlig text med! Men vet inte om jag klarar av omräkningen av vikterna... har inte en aning om var jag hittar lämpliga och tillförlitliga omvandlingstabeller... hinner/orkar/vill du göra omräkningen? --Damast 27 september 2004 kl.07.36 (CEST)

Jag skall räkna om måtten åt dig. Jag vet inte om vi krockade, såg att denna sida var öppen när jag sparade mitt senaste inlägg. Jag lägge in det en gång till om så behövs.

--Klafui 27 september 2004 kl.07.08 (CEST)

Bild för dig: Teasel_kardtistel.jpg"

En sak till : 'Kläde var förbehållen borgerligheten'

Snälla - kläde var dyrt, men vem som helst kunde köpa. 'Borgare' är ett stånd som bodde i städer, bönder bodde på landet. För dessa gälde olika lagar (landslag, stadslag) men det säjer absolut ingenting om deras förmögenhet.

Jag är så jädrans trött på allt svammel om 'fattiga bönder' i medeltiden. Titta på hälsingegårdar! På 11 - 1300-talet kunde en socken, så lite som 9 bondegårdar (exempel Hammarby vid Eskilstuna), bekosta bygganded av en stenkyrka och avstå land för en prästgård. Försök det med dagens EU-bönder!!! Efter 1280 kunde vilken bonde som helst sätta sig på en stridshäst, ta på sig en plåtrustning och bli frälse - krävde bara pengar. En del hade pengar.

Damast, vi bli matade från alla håll med ytligheter som är, när man tittar lite djupare, inget mindre en rena lögner. Nästan allt vi 'lär' oss är grova förenklingar. Därför försöker jag alltid när jag skriver om maskiner och mätintrument att klösa åt mig så mycket kunskap i ämnet som möjligt (man måste anstränga sig, den serveras inte på en bricka). Efteråt kan jag förenkla, men då på ett inte misvisande sätt. När jag en gång i tiden skulle bli historielärare hade jag ett svårt problem: man måste undervisa i ämnet för att ge folk en chans att bedöma sin egen tid i relation till andra tider, men man kan inte göra det utan att ljuga genom grov förenkling.

När jag ser hur dagens ungar medvetet fördummas av ett totalt undermåligt skolsystem vill jag gråta. De blir värnlösa offer för all sorts propaganda. Mitt älsklingsexempel är 'kvinnas pågående frigörelse' - fan, här väcker man förhoppningar och tussar män och kvinnor mot varandra samtidigt som man kör hela befolkningen i botten!

Förresten är de två övriga stånden adel och präster. Även de kunde använda kläde. Ursäkta, men historieförfalskning är min ömme tå, även när detta sker genom omedveten okunnighet.

Appropå kunskap: om man sätter Einstein, mig, byfånen och Göran Persson på en graderad skala, och sedan jämför med det som finns att veta, så blir det svårt att mäta skillnaden mellan oss.

--Klafui 27 september 2004 kl.08.15 (CEST)

Du ÄR morgonpigg! Snacka om att vara på hugget *s*... medges glatt att jag slarvat grymt med terminologin... lever ju med mottot "hellre fort och gjort än ordentligt bortglömt" och det är medvetet dubbelbottnat! Tur det finns såna som du då *LER*... måste snart logga ut här och ta itu med dagens "riktiga" id... undrar smått om man ska våga be dig ta en genomläsning av somliga delar på min egen hemsida... men fåglarna vet om jag vågar, står just nu utan redigeringsmöjligheter där... *LER* --Damast 27 september 2004 kl.08.29 (CEST)

har letat efter bilden men kan inte hitta den? sökt utan träff...--Damast 27 september 2004 kl.08.36 (CEST)

Bild:Teasel kardtistel.jpg

Kardtistel

Gör en test att klistra in bilden här! --Damast 27 september 2004 kl.08.38 (CEST)

Detta är bilden, ja. Jag är inte pigg i största allmänhet me grips ibland av besatthet, som nu.

Jag läser gärna det du utpekar åt mig. Du kan kvitta med en gentjänst och rätta stavningen på artiklar jag utpekar åt dig, om du vill. För mig känns det alltid bättre om jag få betala för tjänster, då kan jag avgöra om priset är rätt. Man vet jo aldrig vad det kostar om man tar emot något gratis. --Klafui 27 september 2004 kl.09.37 (CEST)

Korrekturläser gärna åt dig om du vill... men egentligen inte som en gentjänst, utan mer för att jag tycker det är skoj *LER*. Tacksamhet är en sak, tacksamhetsskuld en helt annan... föredrar den glada tacksamheten *LER* --Damast 27 september 2004 kl.09.49 (CEST)

Jag förstår dig bra, och så skall det vara. Men vad jag fruktar är att väcka är just den där misriktade känslan av tacksamhetskuld, den finns hos många och vervandlas lätt till hat, för om man har anledning (??) att hata någon behöver man inte vara tacksam länge, äsch, folk är dumma. Jag känner mig alltid rik när jag kan ge bort någonting, då har jag mera än jag behöver. Men här i landet sluts oftast ridån bakom ögonen när man vill bara ge. Många folk är mistänksama mot välgörenhet men förstår sig på en sund kohandeln. Normalsvensken är mistänksam, punkt. Vi två är jo i en bättre situation, med i samma gäng så att säja, då är vi genast mindre farliga än 'främmande folk`'. Jag har gärna kameran synlig när jag går mot människor för att prata, då förvandlas man från 'okännt' till 'fotograf'. Kvinnor är lättast att nå över ett staket, en häck eller mur. Barn kommer självmant när man bara titta en gång åt deras håll och sen är 'oinertesserat'.

OK, jag har två artiklar ute, Versform och Versmått. Rätta alla språkfel rakt in i artikeln. Ge mig din lista med högst prioritet. --Klafui 27 september 2004 kl.12.02 (CEST)

Det blev mycket informativare. Jag skall vid tillfälle (snart) sättat dit en länk till Engelskt (flamländskt) kläde och klistra in exemplen jag hittade i en ny artikel.

Kläde, Stramalj/Myggtjäll/Droppdräll och hela bokstaven V återstår... men halkar ju iväg på annat hela tiden! *s*. Jätteglad om du petar in det du hittar ja! *ler* --Damast 1 oktober 2004 kl.07.23 (CEST)

[redigera] Omräkning?

hej hopp! Hinner/orkar du göra omräkningen till begripliga siffror i den text du skrev ovan? Klistrar in den här *s*... Under medeltiden var kläde en av Europas viktigaste handelsvaror. Städerna i Flandern (nu Belgien och Holland) blev rika på kläde gjort av engelsk ull. Det fanns många noggrannt reglerade 'varumärken', som baserades på

vävteknik vävtäthet tygets bredd tygets längd ullvikten för varp och inslag.

Som exempel skulle ett 'bredkläde' (eng. broadcloth) från Flandern under 1400-talet vara 30 meter (32 yards) långt och 2,6 meter (!!) (2,75 yard) brett samt innehålla 36 lb. (engelska pund) warp och 48 lb. inslag. (desse mått bör omräknas med en clothyard av 93 tum ??cm??)

För vävtätheten anges omräknat 18/18 (18 varp- och 18 inslagstrådar per kvadrat??centimeter) eller bättre som 'fin', 10/10 eller sämre som 'grov'. Ett typisk väv var tuskaft av z- och s-spunnet garn i varp respektive väft.

Ett modernt grundmått för tygkvalitet är vikten, som anges i ounce (uns) per kvadratyard. Ovanstående kläde väger omkring 15.27 oz/sq.yd.(omräkna kg/kvad.meter)

Naturligtvis berodde klädets kvalitet även på råmaterialet (fårras och klimatet i dess hemtrakt, ullens bearbetning, fiberlängd), trådens finhet och spinnriktning, valkmetoden och efterbearbetning genom uppruggning, överskärning och pressning, färgningsmetod mm.

så ska jag peta in valda delar av din text i det som redan finns...

har betat av NE nu och återstår således att reda ut kläde/vadmal lite till och sen få till myggtjäll/stramalj/droppdräll med... sen lite sammanställningsinfo med... --Damast 1 oktober 2004 kl.21.21 (CEST)

försökte förstå vilka av siffrorna här i sektionen "omräkning" som du omräknat och vilka jag skulle kunna räkna ut själv... klarade med nöd och näppe av längd och bredd *s*... alltså en väv på 2,6 meters BREDD!!! tvivlar smått på min räkneförmåga med såna breda vävar... och sen skrev du att en clothyard är 93 tum ovan, men 94 cm i "översättningen"... vävtätheten är väl inte per kvadratcentimeter utan bara per centimeter? eller har jag feltänk igen? Jag har gjort ändringarna i texten härovanför direkt... --Damast 1 oktober 2004 kl.22.45 (CEST)

Du gick in precis när jag skrev sammanfattningan, så den försvann. Jag har räknat igen. Då använde jag den långa yard för det engelska tyget och den kortare för övriga mått:

Engelsk kort

188 cm x 2256 cm, 480 – 576 gram per kvadradmeter (1,88 x 22,56 m)

Flandern

251 cm x 2926 cm = 73,44 kvadratmeter, 16,33 kg warp + 21,77 kg inslag = 38,1 kg vikt = 519 gramm per kvadratmeter.