Japans kommunistiska parti

Wikipedia

Japans kommunistiska parti (japanska 日本共産党 nihon kyousantou), JKP, är ett japanskt kommunistiskt parti grundat 1922. Det stod som enda politiska parti i opposition till Japans inträde i andra världskriget. Partiet var förbjudet fram till 1945. Partiet splittrades 1950 då en Moskva- och Pekingtrogen falang bröt sig ur partiet. Tiden efter 1950 var ytterst turbulent för JKP, men 1955 kunde partiet återförenas. 1964 uppstod konflikter med Sovjetunionens kommunistiska parti och kontakterna bröts fram till 1979 då det sovjetiska partiet begick självkritik. 1966 uppstod även konflikter med Kinas kommunistiska parti vilket ledde till att alla kontakter bröts mellan partierna fram till 1998.

JKP förespråkar att kapitalismen ska störtas genom en revolution och att ett socialistiskt/kommunistiskt samhälle därefter ska byggas. JKP understryker dock att revolutionen ska vara demokratisk, och definierar sig själva som pacifister. Ett av partiets grundläggande övertygelser är att "Japans självständighet" bör säkras genom brytandet av den militära alliansen mellan Japan och USA och nedläggandet av de amerikanska militära baserna på Japan. JKP förespråkar även fredlig dialog med övriga asiatiska länder samt att Japan bör uttrycka ånger för sitt militaristiska och koloniala förflutna.

JKP utger dagstidningen 赤旗 (uttalas akahata, den röda fanan). Partiet har cirka 400 000 medlemmar och cirka 25 000 lokalorganisationer, och är därmed det näst största icke-styrande kommunistiska partiet i världen. JKP var länge det största oppostitionspartiet i japansk politik, betydligt större än socialdemokratiska partiet, men i det senaste parlamentsvalet (2005) fick partiet endast 7,3 % av rösterna. Största oppostitionsparti är för närvarande Japans demokratiska parti (31,0 %).