Jamtli
Wikipedia
Jamtli är namnet på Jämtlands läns museum i Östersund. Museet består av ett friluftsområde med kulturhistoriska byggnader och miljöer, och ett inomhusmuseum med fasta och tillfälliga utställningar. Som första museum i landet började Jamtli år 1984 att arbeta med s k "living history". Aktörer flyttade in i miljöerna och gestaltade vardagslivet som det var i tidigare tider. Projektet fick namnet Jamtli Historieland år 1986. Denna satsning har medverkat till att museet har blivit ett av länets mest populära turistmål, särskilt bland barnfamiljer. Jamtli har vunnit en rad priser de senare åren, med Barnens Turistpris 2006 som det sista.
Museet utger sedan 1913 årsboken "Jämten".
[redigera] Historia
Jamtli har sin ursprung i Jämtlands läns fornminnesförening, bildat den 23 oktober 1886 på Östersunds hundraårsdag. Friluftsmuseet anlades år 1912 på initiativ av landshövdingsfrun Ellen Widén (1866-1944), och fick efter en tävling namnet Fornvallen Jamtli. Som ett av de första museerna utanför storstäderna fick Jamtli samma år en fackutbildad chef i den hackåsbördige eldsjälen Eric Festin (1878-1945) och han ledde museet i hela 33 år ända fram till sin död. Kärnverksamheten bestod i insamling och utställning av historiska byggnader och föremål. Man anordnade dessutom spelmansstämmor och kurser i folkdans och traditionellt hantverk. Syftet var att bevara ett folkligt kulturarv som ansågs hotad av industrialiseringen. Den ideologiska drivkraften bakom detta projekt kan spåras till de nationalromantiska strömningar som på 1800-talet svepte över Europa.
Med syfte att verka för uppförande av en museibyggnad bildades Jämtlands läns museiförening år 1922. Fem år senare tilldelades man penninglotterimedel, och i 1928 började museiföreningen tillsammans med Jämtland läns konstförening att bygga. Det nya huset ritades av Frans B. Wallberg (1862-1935), och var inspirerat av Vasatidens slottsarkitektur. I en provinsstad som Östersund talade dimensioner och formspråk tydligt om vilken position det regionala kulturarvet tillmättes. Museet invigdes 6 september 1930, och rymde utställningar av arkeologiska fynd, etnografiska föremål, textilier och konst. Överhogdalsbonaderna, världens bäst bevarade vikingatida bildvävar och museets främsta klenoder, fick en central placering.
Under perioden 1931-38 var landshövdingsfrun Hanna Rydh (1891-1964) en central gestalt i museets utveckling. Hon intresserade sig särskilt för hemslöjden, och genomförde bland annat ett projekt med syfte att spåra och konstruera folkdräkter för länets socknar. År 1945 övertog Lennart Björkqvist (1899-1974) posten som landsantikvarie och museichef. Under hans ledning började man 1953 att arrangera artistuppträdanden under namnet Jamtlikväll. Detta blev ett populärt evenemang som fortsatte varje sommar fram till 1979. Under åren 1967-1971 leddes museet av landsantikvarie Göran Rosander (1933-1996). Han lyckades öka museets besökssiffror genom en stor utställningsproduktion, och initierade även etnologiska och lokalhistoriska undersökningar i länet. År 1971 övertog Sten Rentzhog (1937-) tjänsten som landsantikvarie. Han vidareutvecklade arbetet med att vitalisera och modernisera Jamtli.
År 1974 omorganiserades länsmuseet till en stiftelse. Stiftarna var Jämtlands läns landsting, Östersunds kommun, föreningen Heimbygda (bildad 1923) och Jämtlands läns konstförening (bildad 1912). Inspirerad av "living history" utvecklades på 1980-talet Jamtli Historieland. Här utgör de historiska miljöerna kulisser för rollspel där livet förr i tiden gestaltas. Detta sätt att arbeta med historien används numera även utom den traditionella sommarsäsongen. År 1993 började man igen bygga ett nytt museum. Arkitekt var Jörgen Grönvik (f. 1936). 1995 stod nybygget färdigt, med moderna faciliteter och en serie nya utställningar om länets historia, skapade under ledning av Ulla Oscarsson.
Byggnaden från 1930 inrymmer i dag kontorslokaler och stödfunktioner, däribland arkiv och en av landets största fotosamlingar. Som länsmuseum har Jamtli ansvar för hela länets kulturarv och driver en omfattande verksamhet i länet, särskilt inom arkeologi och byggnadsvård. Under ledning av Henrik Zipsane (1956-, landsantikvarie sedan 2002) har museet samtidigt i större utsträckning börjat arbeta utifrån ett europeiskt perspektiv, och deltar i en rad samarbetsprojekt med partners från hela Europa.
