Jämkade uddatalsmetoden
Wikipedia
Den jämkade uddatalsmetoden används vid beräkning av mandat vid riksdagsval, val till landstingsfullmäktige, val till kommunfullmäktige och val till Europaparlamentet.
Endast de partier som uppnått minst 4 procent av det totala antalet röster i val till riksdagen eller Europaparlamentet deltar i fördelningen av mandat. Det är den så kallade "4-procentspärren".
Ett undantag är om partiet fått mer än tolv procent av rösterna i en valkrets i valet till riksdagen. Då deltar partiet i fördelningen av mandat i den valkretsen, men inte i några andra.
I val till landstingsfullmäktige tillämpas en spärr på 3 procent, medan ingen spärr tillämpas i val till kommunfullmäktige.
Riksdagen och landstingsfullmäktige tillämpar så kallade utjämningsmandat, för att ytterligare justera proportionaliteten mellan de olika valkretsarna.
Metoden finns beskriven i 20 kap. vallagen 1997:157.
Innehåll |
[redigera] Jämförelsetal
Vid den jämkade uddatalsmetoden tar man fram ett s.k. jämförelsetal mellan partierna. Jämförelsetalet får man genom att dividera antalet röster partiet fått med 1,4. Det parti som har det största jämförelsetalet får det första mandatet i den valkretsen, varefter partiets jämförelsetal räknas om till röstetalet delat med den udda siffra som är ett högre än dubbla det antal mandat partiet fått. (Om partiet fått ett mandat, delas dess röstetal med 3 ty . Om partiet fått fem mandat, delas dess röstetal med 11 ty .)
[redigera] Exempel på fördelning av mandat
Röstetal | Parti 1 | Parti 2 | Parti 3 | Parti 4 | Parti 5 |
Tot. | 24 657 | 18 312 | 11 976 | 10 824 | 8 137 |
Jämf.tal | 17 612,14 | 13 080 | 8 554,286 | 7 731,429 | 5 812,143 |
Ett mandat | |||||
8 219 | 13 080 | 8 554,286 | 7 731,429 | 5 812,143 | |
Ett mandat | |||||
8 219 | 6 104 | 8 554,286 | 7 731,429 | 5 812,143 | |
Ett mandat | |||||
8 219 | 6 104 | 3 992 | 7 731,429 | 5 812,143 | |
Två mandat | |||||
4 931,4 | 6 104 | 3 992 | 7 731,429 | 5 812,143 | |
Ett mandat | |||||
Summa mandat | 2 | 1 | 1 | 1 | 0 |
I val till riksdagen fördelas 310 av de sammanlagt 349 mandaten med den ovanstående metoden, så kallade fasta valkretsmandat, medan de 39 återstående är så kallade utjämningsmandat. Dessa fördelas på nationell nivå, för att utjämna bristande proportionalitet. Dessa mandat fördelas enligt metoden ovan. Fördelningen av utjämningsmandaten på valkretsar inom varje parti sker dock enligt uddatalsmetoden.