Humanekologi
Wikipedia
Humanekologi är studiet av människans resursanvändning utifrån de begrepp och metoder som används inom ekologin. Humanekologin grundades av den så kallade Chicagoskolan i sociologi under ledning av Robert E. Park på 1920-talet.
Humanekologin är till sitt väsen en "tvärvetenskap" dvs samsar inom sig såväl naturvetenskapliga element som samhällsvetenskapliga sådana.
Humanekologins existens som vetenskapsfält grundar sig på det mänskliga samhällets naturliga fundament.