Homo novus
Wikipedia
Homo novus är en beteckning på historiska personer utan bakgrund. Uttrycket betyder ny människa på latin. En homo novus är i allmänhet en nykomling eller en förut okänd person som arbetat sig upp. Man känner inte deras släkt, förflutna, eller historik. Med en viss uppgift finns de plötsligt bara där, utan att man kan anknyta deras namn och person till förfäder, ätt eller släkt.
Kända homines novi ur den romerska historien är till exempel Cato d.ä. och Cicero, som båda kom in i senaten och senare valdes till konsulsämbetet trots att ingen av deras förfäder hade innehaft något offentligt ämbete. Detta var anmärkningsvärt i antikens Rom där familjebakgrunden hade mycket stor betydelse, bland annat därför att karaktärsegenskaper som mod och intelligens ansågs gå i arv.
