Henrik Gahn d.ä.

Wikipedia

Henrik Gahn d.ä., född 1 januari 1747 i Falun, död 6 februari 1816 i Stockholm, läkare och bror till Johan Gottlieb Gahn.

Han studerade från 1762, delvis under Carl von Linnés särskilda ledning, i Uppsala, där han 1769 blev med. kandidat. 1770-73 företog han en vetenskaplig resa till Tyskland, Holland, England och Skottland samt promoverades under tiden (1772) i Uppsala till med. doktor och utnämndes samma år till förste amiralitetsläkare vid arméns flottas eskader i Stockholm, från vilken befattning han tog avsked 1789. Under åren 1777-90 tjänstgjorde han därjämte som assessor i Collegium medicum. G. blev 1808 överläkare vid Krigsakademien på Karlberg. 1793 blev han ledarmot av Vetenskapsakademien.

G. var en bland Sveriges mest upplysta och berömda läkare. Han lyckades bl.a., efter många fåfänga försök, att 1802 ympa skyddskoppor i Stockholm, varifrån vaccinen sedermera förmedlades till åtskilliga orter i riket, och var 1807 en av Svenska läkaresällskapets stiftare. Vid flera tillfällen var G. ledarmot i för sundhetsändamål tillförordnade kommittéer. Han författade åtskilliga uppsatser i Vetenskapsakademiens och Läkarsällskapets handlingar m. m.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)