Halsbandsseglare

Wikipedia

?Halsbandsseglare Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Seglarfåglar Apodiformes
Familj:	Seglare Apodidae
Släkte:	Streptoprocne
Art:	Halsbandsseglare S. zonaris
Vetenskapligt namn
§Streptoprocne zonaris Auktor: Shaw, 1796
Underarter
S. z. albicincta S. z. altissima S. z. bouchellii S. z. kuenzeli S. z. mexicana S. z. minor S. z. pallidifrons S. z. subtropicalis S. z. zonaris

Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Halsbandsseglaren, Streptoprocne zonaris, är en stannfågel i centrala Mexiko, Stora Antillerna och Trinidad söderut ner till Peru, norra Argentina och sydöstra Brasilien.

Halsbandsseglaren blir 20-22 centimeter lång och väger 90-96 g. Stjärten är blott en aning kluven och kan ofta verka fyrkantig. Vuxna individer är svart med glansigt blå ryggar och med ett vitt band runt halsen vilket är bredare och dovare på bröstet än i nacken. Unga individer är dovare än vuxna och har mindre eller inget band runt halsen.

Arten är mycket stor för att vara en seglare, och den bygger ett tallriksliknande bo av lera, mossa och kitin på en klipphylla, vanligen bakom ett vattenfall. Halsbandsseglaren lägger två vita ägg i maj-juli. Fågeln häckar i bergstrakter, men samlar föda från ett mycket mer vidsträckt område.

Halsbandsseglaren bildar stora flockar på hundra eller fler fåglar, ofta med andra seglararter i flocken. Den flyger snabbt och rakt, och använder sig av varma uppåtgående vindar för att nå höga höjder.

Halsbandsseglaren fångar och äter sina byten, mestadels insekter som skalbaggar, bin och flygmyror, i flykten.