Gustavsberg, Värmdö kommun

Wikipedia

Gustavsbergs kyrka

Runda huset

Gustavsberg är en tätort och centralort i Värmdö kommun, 22 kilometer öster om centrala Stockholms stad. Av Värmdös cirka 35 000 invånare bor ungefär 10 000 i Gustavsberg. Orten har goda busskommunikationer till Stockholm, restiden mellan centrum och Slussen är 20-25 minuter.

Gustavsberg hette tidigare Farsta men ägaren av Farsta slott, Gabriel Oxenstierna, ändrade namnet 1640 för att hedra sin far Gustaf Oxenstierna. Gustavsbergs kommun och församling bildades 1902 genom en utbrytning från Värmdö. År 1952 införlivades Ingarö i Gustavsbergs kommun, och år 1974 gick Gustavsberg upp i Värmdö kommun.

[redigera] Porslinsfabriken

Gustavsbergs egentliga historia inleddes 1825 när dess porslinsfabrik grundades. Den snabbt växande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som gjorde Gustavsberg till ett mönstersamhälle. Den mest betydande av dessa var Wilhelm Odelberg som var verksam från 1869 till 1920-talet och som även var konservativ riksdagsman. Han styrde över Gustavsberg i en patriarkalisk anda och för att slippa inblandning från Värmdös kommunalpolitiker såg han till att Gustavsberg bildade en egen kommun 1902. Villkoren för arbetarna var då så goda i Gustavsberg att det dröjde till 1919 innan en fackförening bildades där, dvs nästan en mansålder senare än i övriga Sverige. Dess bildande sågs med oblida ögon från fabriksledningen. 1938 säljs fabriken till KF. Formgivaren Stig Lindberg och keramikern Lisa Larson var dessutom verksamma vid denna fabrik.

[redigera] Kooperationens roll i Gustavsberg

1919 bildas Gustavsbergs Konsumtionsförening U.P.A. som blev början till ett brukssamhälle byggt på kooperativa inslag. Konsumbutiker växte snabbt upp och fanns i de flesta bostadsområdena. 1942 ordnar den KF-ägda porslinsfabriken dagis åt de anställda. Konsumföreninegen forsatte under dessa år att expandera och drev möbelvaruhus, pappershandel, skobutik samt klädaffär i egen regi. De fastigheter som byggdes var ofta kooperativa bostadsrätter. I privata entrepenörers frånvaro får Gustavsberg sin egenart av ett kooperativt samhälle, där kommunledningen ofta fick intressen i föreningen. Resultatet blev att ingenstans i Sverige blev kooperationen och dess idéer starkare än i Gustavsberg. Samhället hade sina likheter med Robert Owens idealsamhälle.

[redigera] Arkitektur

Gustavsberg är mest känd för sin porslinsfabrik men har även en riksbekant byggnad vid namn Runda huset, den byggdes på femtiotalet som ett kommunalhus och huserar numera kommunbiblioteket. Som namnet antyder är det helt runt och har ett utseende som påminner om en citronpress. År 2005 invigdes ett ny galleri i Gustavsbergs centrum.